Kommer isbjörnarna att dö ut? 2015-09-08
Att minskande Arktisis leder till färre isbjörnar, är något som alla svenskar vet. Ingen har missat detta. Men isbjörnarna är överlevnadskonstnärer och veritabla ”ätmaskiner”. De äter sälungar i stor utsträckning med början på våren. De kan äta 20 % av sin vikt i en enda måltid om de får ett större byte. De äter upp sig rejält under våren och försommaren och honorna kan lätt fördubbla sin vikt, för hannarna ärdet inte lika lätt för de är stressade av att springa runt och para sig med brunstiga honor, våren är parningstid för dem. Sedan kan isbjörnarna fasta i 4 – 10 månader allt beroende på födotillgången.
Är då väsentligt mindre is i augusti och september farligt för isbjörnen? Vårisen då isbjörnen börjar äta upp sig har reducerats med ca 10 %. Under sommaren simmar sälarna mer och isbjörnen har ingen chans att simma ikapp dem. Isbjörnarna brukar fångs sälar vid deras andningshål i isen.
Det är i första hand sommarisen som minskat så mycket, se satellitbilden.
Som bilderna ovan visar är utbredningen av sommarisen mindre idag än på 80-talet och allra minst var utbredningen år 2012. Minimum brukar vara omkring 15 september. Alla vet att Arktisisen minskat på sommaren men de vet inte att vintertid är skillnaden betydligt mindre.
Men lägg märke till havet mellan Kanada och Grönland, likadant på 80-talet som år 2012. Hur är det då med isbjörnspopulationerna på denna plats?
Mer solinstrålning på öppet hav under sommaren ökar primärproduktionen av plankton i havet. Mer zooplankton ger mer fisk, mer sälar och kanske inte mindre isbjörnar. Kan detta scenario vara en möjlighet? Studier på senare tid av isbjörnarna i Tjuktjerhavet norr om Berings Sund tycks vissa detta.
Isbjörnarna där var större, fetare och hade fler ungar på grund av ökad biologisk produktivitet och mer bytesdjur än vad forskarna hade trott trots mindre sommaris. De enkla samband som svenska skolelever får lära sig om isbjörnar och smältande Arktisis är inte så enkla. Isbjörnen troligtvis är det djur i vår värld som är bäst utrustat för att klara av klimatförändringarna. Isbjörnen har dessutom klarat varmare perioder tidigare och överlevt tack vare sin fantastiska biologi.
På kartan ser du uppdelningen av isbjörnspopulationerna.
Åter till frågan om isbjörnspopulationerna mellan Grönland och Canada. Se karta över isbjörnspopulationerna. Norra delen kallas Baffin Bay och där tror man att populationen minskat. Södra delen kallas Davis Strait och når ända ned till Newfoundland. Här har isbjörnarna ökat märkbart i antal.
Kara Sea populationen är stor och tycks ha ökat märkbart på senare tid.
För senaste uppskattningarna om isbjörnarnas populationer se http://pbsg.npolar.no/en/status/status-table.html
Hur var det då förr i tiden?
Isbjörnarna överlevde under vår stenålder då det var flera grader varmare på norra halvklotet och alla glaciärer i Skandinavien och på Island var bortsmälta (även i övriga delar av världen minskade glaciärerna). Både svenska och norska och danska forskare har visat att Arktis sommaris var troligtvis helt bortsmält vissa tider och det var öppet hav under delar av sommaren troligen under 1000 år eller mer. Isbjörnen dog inte ut, den är en överlevnadskonstnär.
En del skriver om att situationen för isbjörnar är så svår på sommaren med mindre is att isbjörnar blir kannibaler och dödar sina ungar. Exempelvis Aftonbladet och Tom Arnbom.
http://blogg.aftonbladet.se/klimatbloggen/2009/12/det-finns-inget-annat-att-ata-an-andra-isbjornar
Men detta är något som forskare har iakttagit ända sedan slutet av 1800-talet. Se
http://arctic.synergiesprairies.ca/arctic/index.php/arctic/article/view/2149/2126
http://pubs.aina.ucalgary.ca/arctic/arctic52-3-307.pdf
Att björnar dödar sin ungar är mer vanligt då populationerna är täta det vet man från Katmai National Park, Alaska. Det är den parken som man ofta ser filmer från på TV då björnar står i små vattenfall och laxarna nästan hoppar in i munnen på dem. ”When bears die, they are usually killed by other brown bears, said park superintendent Deb Liggett, noting that 90 percent of the cubs each year are killed, and often eaten, by other brown bears. Adult bears sometimes kill each other there, too.” Detta är ett sätt att reglera populationen fast detta berättar man inte om i de trevliga och intressanta programmen där man ser björnar äta hoppande laxar.
http://tonyrogers.com/humor/ak_bearattack/index.htm
Detta är en sak som gäller större rovdjur. När populationer blir för täta dödar djuren varandra. Det har man visat från Yellowstone National Park. 44 % av dödligheten bland vargar förklaras med att vargar dödar varandra.
Hur manipuleras vi då av media exempelvis Aftonbladet?
För en tidning är två saker viktiga, stor läsekrets och många annonsörer. När det gäller flitiga och regelbundna annonsörer kan det uppstå samarbetsförhållande. WWF har haft många annonser om att rädda isbjörnen (och andra djur) från att försvinna på grund av den globala uppvärmningen, bli isbjörnsfadder osv. WWF är givetvis ansvarig för dessa annonser. Enligt fågelexperten Lars Jonsson på bloggen TCS har WWF en annonsbudget på över 40 miljoner kr.
Men sedan skriver Aftonbladet artiklar om isbjörnen, issmältning och klimathot och då får personer från WWF träda fram som experter exempelvis Tom Arnbom. Han säger då sådant som ska locka fler personer att öppna plånboken och bli isbjörnsfaddrar. På deras hemsida med information om isbjörnen kan man läsa att isbjörnen under sommaren tillbringar en fjärdedel av sin tid med att sova trots att det är ljust dygnet runt.
Varför inte i stället låta en oberoende person träda fram och berätta om isbjörnens fysiologi och berätta vilken överlevnadskonstnär den är.
Emellanåt får vi höra att isbjörnarna kommer att minska med två tredjedelar till år 2050. På WWFs hemsida sägs det i en artikel av just Tom Arnbom så här, ”På sikt riskerar den globala uppvärmningen att leda till att isbjörnarna försvinner. Men om vi börjar agera nu kan vi minska koldioxidutsläppen och rädda isbjörnen kvar i sin nuvarande miljö, säger Tom Arnbom, biolog och Arktisansvarig på WWF.”
http://www.wwf.se/press/1162315-klimatfrndringen-och-smltande-isar-pressar-isbjrnarna-i-ryska-arktis Se även http://www.aftonbladet.se/klimathotet/article11727707.ab
Konstigt att isbjörnarna överlevde stenålderns värme med kanske ingen sommaris i Arktis under 1000 år. Klimatkurvorna från Grönlandisen visar också på högre temperaturer vid den tiden.
Skulle isbjörnarnas mat minska väldigt mycket påverkas givetvis populationerna. Därför är det på sin plats att fråga om hur det är med deras födotillgång. Sälar är deras viktigaste föda.
Vikare är den vanligaste sälen i arktis enligt http://www.npolar.no/en/species/ringed-seal.html “Ringed seals are the most abundant arctic seal and although no accurate estimate is available, the species is thought to number at least a few million animals globally.”
Grönlandssäl enligt IUCN finns det globalt ca 8 miljoner sälar. Längs Canadas östkust har den ökat femfalt sedan 70-talet. Numera sprider den sig också nedåt USAs östra kust.
Storsäl är den största arktiska sälen och dess antal är svårt att beräkna men det bör vara minst uppemot 1 miljon. Populationen är stabil.
Således ingen matbrist när det gäller sälar även om det vissa år på grund av tidig islossning blir mindre antal sälungar som exempelvis söderut vid St Lawrencebukten. Om isen är för tunn håller den inte och de drunknar. Sälungar är isbjörnens favoritföda och de äter för det mesta bara skinnet och späcket och lämnar själva kroppen med musklerna (proteinet). Endast mycket hungriga björnar äter hela kroppen.
Det kan nämnas att WWF satsar pengar i norra Ryssland på att stoppa tjuvjakten med hjälp av isbjörnspatruller. Det kanske är dit pengarna går och det vill jag inte ifrågasätta. Men skulle de inte rädda isbjörnen med tanke på den globala uppvärmningen?
Finns det något hot mot isbjörnen? Ja, det finns ett hot från vårt kemikaliesamhälle. Kemikalier som vi släpper ut transporteras med strömmarna upp i Arktis. Där är det mycket kallare och färre bakterier. Nedbrytningen går därför mycket långsammare och kemikalier kan samlas mer i näringskedjan. Isbjörnen är i toppen av näringskedjan och kan därför drabbas mer av miljögifter.