Vita blodkroppar 2013-02-28

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2013/vecka09/db13feb28.htm
 

Eosinofiler, neutrofiler, basofiler kallas en del av de vita blodkropparna. De är gryniga till sin struktur men det mest karakteristiska är att kärnan är uppdelad i olika lober så ibland ser det ut som att det är flera kärnor, ibland ser det ut som ett U. Vi färgade dessa med metylenblått.

Som du kanske vet finns de flesta vita blodkropparna utanför blodkärlen. Vi har i kroppen ca 2,5 kg vita blodkroppar och ca 1 % finns i våra blodkärl. Det finns en koncentration av dessa kring våra tarmar speciellt tjocktarmen. Detta beror på att i tjocktarmen har vi de flesta av de ca 1015 st bakterier som vi går och bär på. 10 gånger fler än vi har egna celler. Man räknar med att vi har ca 500 olika arter av bakterier i tjocktamen. Dessa behöver vi skydda vår kropp emot och hade vi inte våra vita blodkroppar eller immunceller som vi skulle kunna kalla dem så hade vi inte en chans emot bakterierna som är naturens minsta och effektivaste nedbrytare. De skulle gärna bryta ned vår kropp om de fick. För dem är vi endast en stor portion vandrande näring.
 
 
 
 

Nervcellerna och synapserna 2013-02-27

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2013/vecka09/db13feb27.htm
 
Varje nervcell kan bilda synapser(kontakter) med upp till 10 000 andra nervceller i ett otroligt invecklat system. Nervimpulserna kan på vägen passera en miljard miljarder synapser. Med dessa synapser och i de kretsar som bildas lagras minnet. Minneskapaciteten i hjärnan uppskattas idag till mellan 1 och 1000 terrabyte. Nervimpulsen är elektrisk och går längs utsidan av cellmembranet men när denna impuls kommer fram till synapsen blir denna förmedlad av små molekyler, signalsubstans. Se bild.
 

När du lär dig något bildas minst 50 miljoner synapser per sekund enligt vad jag tidigare läst.

Senaste forskningen om hjärnan och genetiken bakom denna visar att människan har en överlägsen förmåga att bilda synapser jämfört med andra primater. Detta genom att de nyttiga synapserna stärks och de mindre nyttiga synapserna elimineras. Effektivitet alltså.

Toppen på genaktiviteten bakom synapserna nås vi fem års ålder hos människan till skillnad mot chimpanserna som når denna vid ett års ålder. "Våra fynd talar för att den mänskliga hjärnan är extremt plastisk och känslig för miljöpåverkan under de första fem levnadsåren", sade en nervcells- och hjärnforskare vid namn Khaitovich. "Vår studie avslöjade en av de potentiellt viktiga mekanismer involverade i den tidiga utvecklingen av människans uppfattningsförmåga."

 

Forskningen på nervceller har även visat att en nervcell måste ha samma impuls minst fyra gånger för att bilda bestående synapser för att minnet ska bli det vi kallar långtidsminne och det behövs många synapser till ett minne.

 

För att hjärnan ska lära sig saker bra måste hjärnan få många impulser. Det behövs övning, övning och åter övning för hjärnan. För att bli riktigt bra på något behövs ca 10 000 timmar av övning.

 

Med denna kunskap förstår jag det som Kairos Futures påpekande att hjärnforskning och pedagogik inte talar samma språk, talar inte med varandra. Läxläsning och innötning genom övning och åter övning är inte så populärt. Elever vill gärna hitta någon genväg som inte existerar. Vissa skolor vill gärna framhålla speciella pedagogiker för att locka elever. Det första elever frågar om idag vid skolinformation är om det på NV-programmet är mycket läxor. Det skulle man aldrig drömt om tidigare. Vi brukar svara lite svävande.
 

Att då vid infotillfällen börja prata om att vi i skolan ska följa den senaste hjärnforskningen och att det blir mycket läxor och övningar skulle inte vara populärt. Men så är det.

 

Dessutom gäller det för läraren att skapa en bra miljö kring inlärningen och Kairos Future har fått den vanliga beskrivningen av elever av en bra lärare. Han ska vara kunnig och engagerad, ha humor men samtidigt vara sträng och rättvis, alltså kunna hålla ordning och säga till.

 

Olika undersökningar har visat att framgångsrika lärare är kunniga, brinner för sitt ämnen, är intresserade av sina elever, alltså engagerade. Vilken typ av pedagogik som används spelar en mindre roll. Givetvis spelar IT-tekniken en allt större roll idag. Men den personliga kunnigheten och engagemanget är fortfarande lika viktiga.

Med att påpeka att pedagogik och hjärnforskning inte talar med varandea har Kairos Future satt fingret på en öm punkt.

 

 

 

Läraren i framtiden 2013-02-25

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2013/vecka09/db13feb25.htm
 

De ställer i början ett antal bra frågor som vilken omvärld som ska möta läraren i framtiden.Hur lärandet ska gå till och hur lärarrollen kommer att bli. Det funderar på lösningar på hur lärarrollen ska utvecklas positivt och eventuella hinder. De nämner att studien bygger på stora enkätundersökningar till elever, lärarstudenter, lärare, rektorer och skolchefer.

De pekar ut "Sex huvudsakliga trender:

1. Teknikutveckling,
2. Neurovetenskapliga framsteg,
3. Näringslivets internationalisering,
4. Omställning från kortsiktig ekonomi till långsiktig hållbarhet,
5. Samt tankekraft som ny konkurrensfaktor,
6. Tuffare offentlig ekonomi påverkar lärarens värld".

Som vi kommenterade tidigare så kommer vi inte att lämna industrisamhället. Det är en myt.


1. Teknikutvecklingen kommer givetvis att fortsätta. Inom skolan är vi mitt uppe i en sådan med bärbara datorer till alla, smartboards, administrativa internetverktyg. Alla lärare håller på med att utveckla användandet av olika program som digitala läroböcker och olika typer av CAD-ritande. Med sin egen dator kan eleverna snabbare söka fakta och användandet av skolbibliotekets böcker har därför minskat rejält. I naturvetenskap kan vi med nätets hjälp ladda ned satellitsidor från olika universitet för att få den senaste informationen över klimatfaktorer, vi kan gå in i databaser som några av mina elever gjorde och hämtade temperaturvärden från Grönlandsisen under de senaste 10 000 åren och sedan ritade diagram över detta för att själva kunna se klimatsvängningar.  Eleverna skriver rapporter i speciella rapportprogram osv. Men med teknikutvecklingen har även distraktionsfaktorn ökat bland eleverna. Fildelningen bland eleverna tar mycket av skolans trådlösa nätkapacitet har vi helt nyligen fått veta.


2. De tar upp något som är mycket intressant nämnligen neurovetenskapliga framsteg och om det kan påverka pedagogiken men säger samtidigt att neurovetenskapen och pedagogiken inte talar samma språk, pratar inte med varandra.


3. Näringslivets internationalisering. Något som gått mycket snabbt de senaste åren. Vi har ju fått se hur gamla hederliga sveska företag i allt snabbare takt har köpts upp av internationella storföretag och nu är även asiatiska företag på bettet, både kinesiska och indiska. Frågan är om det kan gå mycket snabbare. Det har påståtts att "av världens 100 största ekonomier så är 51 företag" fast som några påpekar är det svårt att jämföra ett företags omsättning med ett lands BNP. De flesta storföretagen är idag stora internationella bjässar. Språkkunskaper blir här mycket viktiga.

 

4. Omställning från kortsiktig ekonomi till långsiktig hållbarhet något som vi alla pratar om men som begrepp är det svårt att definiera vad som menas med hållbarhet. Det finns över 70 olika försök att definiera begreppet "hållbar utveckling" och ingen har lyckats ge en exakt och av alla erkänd definition av detta begrepp. Se http://www.erm.tu-cottbus.de/~lippein/horizon/science/contents/working_papers/2004/critic.sustain..

 

5. Tankekraft som ny konkurrensfaktor. Låter bra men har inte tankeförmågan, kreativiteten och förmåga till uppfinningar och innovation alltid varit viktiga konkurrensfaktorer. Det har Sverige som en gammal ingenjörs- och uppfinnarenation alltid haft nytta av. Det gäller bara att vi kan behålla detta i vår värld där allt likriktas och våra ungdomer alltmer präglas av mobilanvändandet och facebook..

 

6. Tuffare offentlig ekonomi. Olika offentliga sektorer är utsatta för sparkrav, anställda pressas mer och mer. I dagarna fick vi dock höra att speciella läratjänster ska införas, "förstelärare och lektorer" i olika ämnen som ska kunna ge upp till 10 000 mer per  månad. En viss satsning på lärarlöner efter åratal av prat om vikten av lärarnas arbete.

 

Lärarnas status

Lärarnas status tas upp: Lärarna har låg status i Sverige det vet vi och det framkommer även i Kairos Future undersökning. Som lärare på NV-programmet under lång tid lägger man märke till att de duktigaste eleverna väljer bort läraryrket. De som ligger på medelnivå eller lägre kanske blir lärare. De duktigaste eleverna väljer yrken som ekonomer, läkare civilingenjörer, tandläkare, sjukhusfysiker.

 

I Finland är det annorlunda. På http://www.sns.se/blogg/2012/05/lardomar-fran-finland läser vi "Läraryrket har hög status i Finland och drivkraften för många lärare är att göra en insats för samhället. Det går 15 sökande per plats till lärarutbildningen på vissa institutioner och yrkets status gör att en lärarexamen även är gångbar på den bredare arbetsmarknaden. En händelse som liknar en tanke är att både den nuvarande finansministern, Jutta Urpilainen, och tidigare presidenten, Martti Ahtisaari, i grunden är grundskolärare."

 

En kemipedagog som studerat detta berättade för mig att det som skiljer Sverige från Finland är satsningen på lärarna och att ge dem en så gedigen utbildning som möjligt. Detta är något som inte alltid uppskattas bland de skolledare som anställer lärare. Den lärare som har extra gedigen utbildning får lönemässigt inte något extra för detta. Det gäller bara att man är behörig. En nyutbildad "billigare" lärare kan väljs framför en mer erfaren lärare, har till och med en rektor berättat för mig. Lärarnas utbildning måste uppvärderas. Det har under det sista åren gjorts många svenska studiebesök i Finland men vår kommun valde att åka till en mindre utvecklad del av Indien för att se på hur matteundervisningen fungerar där och kanske kunna lära av detta. Indierna är ju duktiga på matte!

 

Lärarna ser dock sin egen kompetens som hög. Visst är det bra med en självuppskattning men allmänheten har inte samma uppfattning enligt undersökningen. Lärare har ju kunnats ersattas av i stort vem som helst vid olika typer av frånvaro. Pedagogisk utbildning som ges vid lärarhöskolor har inte alltid varit den bästa. För mig var metodiken betydligt bättre än pedagogiken. Vikariefrågan är inte löst på ett bra sätt på många skolor.

 

Lärandets framtid är långt från lärarna, är en rubrik.

Den digitala kompetensen varierar mellan olika lärare men alla mina kollegor gör framsteg på detta område och jobbar med saken. Vi intresserar oss olika för olika digitala hjälpmedel men alla jobbar med detta. Visst inser vi att vi kan inte allting i den nya IT-tekniken, vi tycker lätt att vi ligger efter men om vi ser i backspegeln så ser vi samtidigt stora framsteg. Helt nyligen visade min dotter som går i åttan mig ett program för att tävla i matte på olika nivåer med elever i andra länder. Helt kort visade hon mig hur hon utklassade en kille från Nya Zealand i samma ålderskategori, 14-18 år, själv är hon 14. Barn gillar datorspel och detta kanske kan utvecklas mer. Läromedelsförlag har framställt digitala läroböcker men här tycker jag att dessa är mer ett uttryck för dålig fantasi i alla fall på gymnasienivå i naturvetenskap. Vad har man vunnit med att kunna bläddra digitalt, stryka under digitalt och sudda digitalt? Ryggsäcken blir lättare. På lägre nivåer är detta bra fick jag lära mig genom senaste numret av Skolvärlden. I en skola i Gbg-trakten, Ale kommun har man funnit att eleverna knäckte läskoden tidigare och jag tror att det idag är ett väl känt faktum att elever med läs- och skrivsvårigheter har hjälp av speciella program.

 

Jag hade förväntat mig att digitala läroböcker i NO skulle kunna innehålla mer teknik så man kunde snurra på atomer, molekyler, organ och hela människokroppen. Kanske blandat med vissa filmsekvenser. Idag letar vi efter sådana på youtube. Det finns en uppskö av sådana och en del är riktigt bra.

 

Här kommer även påståendet att " kunna hantera stora mängder information och informationsflöden". Jag är lite osäker på vad de menar med hantera. Vi har ju datorkraft just för att hantera stora informationsflöden. Jag skulle vilja använda ordet bedöma istället.

Det finns så mycket publicerat av åsikter på nätet. Hur ska jag då kunna hjälpa eleverna med detta. Lära dem ett kritiskt tänkande fastän det är vissa problem med att hinna med detta.

Grundkunskaper är mycket viktiga.

Här skulle jagockså vilja citera Professor Lennart Bengtsson, kanske vårt lands främste klimatforskare. http://www.issibern.ch/~bengtsson/  Trots sina 77 år är han bla "Director" vid ISSI, ett rymdinstitut i Bern Schweiz. http://www.issibern.ch/

Han säger "Det är utmärkt med kritiska elever men det allra viktigaste är att de skaffar sig solida och robusta grundkunskaper."

Dessa behövs för att kunna göre en bedömning.

Fortsättning följer.