Sexuellt urval 2014-05-01

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2014/vecka18/db14maj01.htm
 

Galapagosfinkarna är ett bra exempel på anpassning till miljön, sökandet efter något ätbart ledde till en specialisering och denna specialisering möjliggjordes ännu mer av näbbarnas förändring. Detta kallar vi naturligt urval. Darwin funderade också mycket på vissa fåglars vackra fjädrar och han kom fram till detta med sexuellt urval som kompletterade det naturliga urvalet.

 

På sin hemsida skriver de ”Honans val av hanne är en form av sexuellt urval. Charles Darwins "andra stora idé”, efter det naturliga urvalet. Under flera år brottades Darwin med denna idé för att förstå hur dessa braskande och iögonfallande drag som paradisfåglarnas plymer eller påfågelns uppvisning med sina stjärtfjädrar skulle kunna förbättra överlevnaden hos en individ. Så småningom blev han så frustrerad att han skrev till en vän, "Synen av en fjäder i en påfågelstjärt, när jag tittar på det, gör mig sjuk!" Men till slut kom han på den eleganta lösningen, sexuellt urval: egenskaper som förbättrar en individs parningsframgång kan selekteras fram genom honornas val på samma sätt som egenskaper som förbättrar överlevnaden selekteras fram genom det naturliga urvalet. Sexuell selektion genom honornas val erbjöd en lösning på den annars förbryllande utvecklingen av skönheten i naturen.”

 

Är det inte så att även kvinnor vill att deras karlar ska se stiliga ut. De vill att även karlarna ska köpa nya fina kläder och de köper ofta kläder till sina män. De slutar aldrig med påpekanden om utseendet. De måste ligga i generna.

 

Vad som är attraktivt för honorna är också en viktig drivkraft i evolutionen av skönhet i naturen. Dessa honor använder tidvis 5-6 timmar om dagen för att kolla in vilka hannar som är snyggast. Resultatet är att en handfull hannar får para sig med honorna och deras gener blir dominerande och beteendet förstärks ännu mer i kommande generationer.

Mer att läsa om detta http://www.birdsofparadiseproject.org/content.php?page=112

 

Ännu en häpnadsväckande paradisfågel.

 

 
 
Ursprunget till alla paradisfåglarna var en kråkliknande fågel som denna på bilden under. Den etablerade sig först på ön där det fanns tomma nischer. Lite som Galapagos finkar som Darwin studerade fast mycket intressantare.
 
 
 

Tänk vad fantastiskt att honornas urval kunde förändra denna inte speciellt vackra kråkfågel till att bli en rad av de mest utsökta hanfåglar som finns i vår värld. Och det är inte bara till utseendet, fåglarna blev även dansexperter.

 

Se dansen hos dessa fåglar http://www.birdsofparadiseproject.org/content.php?page=88 http://www.birdsofparadiseproject.org/content.php?page=90

 

När man ser den andra filmen ser vi också en del honor och frågan uppstår, gömde de av att göra sig själva vackra? Det gäller inte de flesta av våra kvinnor. De lägger mycket tid på fina kläder och sitt utseende.

 

De finns dock en sak till som bidragit till denna utveckling. Knappast inga predatorer som lever på dessa paradisfåglar. Det sexuella urvalet har kunnat verka fritt utan att behöva begränsas av rädslan för predatorer och rädslan för att bli uppäten. http://www.pbs.org/wnet/nature/episodes/birds-of-the-gods/bird-of-paradise-facts/6236/

 

Största hotet under historien har varit människans jakt efter vackra fjädrar. Männen på Nya Guinea har hämtat inspiration från paradisfåglarna.

 

 

Vilka är papegojornas fiende? 2014-04-30

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2014/vecka18/db14apr30.htm
 

Vem jagar papegojor? En bra fråga. Dessa färggranna fåglar måste synas bra för rovfåglar. Rovfåglar har ett finare färgseende än människor. De kan även se i ultraviolett för de fyra stycken typer av tappar medans vi har tre typer. Ett intressant svar fick jag på en forskningssida om papegojor.

 

Hämtat svaret från: http://macawproject.org/index.php/magazine-articles/viewdownload/11-magazine-articles/76-what-eats-parrots-what-are-the-major-predators-on-parrots-in-the-wild  och översatt det till svenska.

 

”Nyligen fick jag frågan vilka djur som lever på papegojor? Det korta svaret är . . . inte många. Generellt är papegojor ganska försiktiga och gör ett antal saker för att se till att de inte fångas av predatorer. De söker föda vanligtvis i grupp högt uppe i trädens skärmtak. Den höga tillvaron och att de är stora grupper gör att det finns många ögon som kan upptäcka rovdjur och sedan är det enkelt att fly från höga träd. Papegojbon väljs också med omsorg för att minska risken för predation. De flesta av dessa arter vilka finns i rovdjursrika miljöer, speciellt de aror jag arbetar med, föredrar att bo i höga träd på relativt utsatta ställen där de vuxna kan hålla utkik efter fara och snabbt flyga iväg om det behövs. De arter som häckar i skogen på lägre nivåer är mer sårbara och har en del försiktighetsåtgärder för sig för att undvika att fångas när de återvänder till sina bon. Jag har sett hur tre sådana arter uppför sig i skogen då de närmar sig sina bon, Cobalt-winged parakeet , Tui parakeet och Gray -kinder parakeet. Alla dessa tre fåglar är normalt högljudda och skränande (de som har dem som burfåglar kommer att bekräfta mig om detta är jag säker på). De ger hela tiden ifrån sig ljud under flygning och oftast fortsätter de med tjatter under sina måltider. Men när de återvänder till sina bon är det en helt annan sak. De flyger fram till en lämplig gren i ett träd 10 till 20 meter eller mer bort från sina bon. Från och med nu är de nästan helt tysta. De flyger tyst till en sittpinne i trädkronorna direkt ovanför boet, de flyger aldrig direkt till boet. Från sina utsiktspunkter i trädkronorna kontrollerar de området sedan flyger de långsamt ner genom den täta tropiska vegetationen, tills de kommer fram till bohålet i en termitstack eller ett hål i ett träd.”

 

Gör man på detta sätt undviker man rovfåglar. Samtidigt kanske det inte är så många rovfåglar som lever på dessa papegojor, det lönar sig dåligt att försöka fånga papegojor. Man har råd att vara färggrann. Samma sak med paradisfåglarna på Nya Guinea fast där är det ännu mer extremt.

 

Frågan är, skulle vår lövsångare kunnat vara så färggrann eller har vi effektivare rovfåglar?

 

Men varför äter de lera?

 

 
 

De får i sig viktiga mineraler som järn och kalcium och kalken behövs för att neutralisera giftet i den mat de äter. De frukter, nötter, knoppar och blad som de äter är giftiga. Träden har dessa gifter i sig som försvar så att de inte blir uppätna. Vem vill bli uppäten? Endast gräs vad jag förstår.

 

Samma sak med potatisen som från början växte vilt i Anderna. Knölarna var giftiga från början men indianerna förstod att det var bra föda. Från början blandade de potatisen med kalk så att giftet neutraliserades. Sedan fick de bort giftet med växtförädling.

 

 

 

 

IPCC:s växthuseffektmodell 2014-04-28

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2014/vecka18/db14apr28.htm
 

1. Solinstrålningen är störst kring ekvatorn. Mycket enkelt att förstå.

 

2. Väldigt mycket vattenånga i atmosfärens nedre del kring ekvatorn. Lätt att förstå med tanke på alla regnskogarna. Obs! Växthuseffekten är alltså störst i ett område runt ekvatorn.

 

3. Det är så mycket vattenånga så att lite extra koldioxid har ingen större betydelse. Förstår detta när man får veta att våglängdsbanden för vattenångans och koldioxidens blockerande av utåtgående långvågig strålning är överlappande i viktiga områden.

 

4. Delar av det genererade överskottet av växthuseffektvärmen förs norrut och söderut av vindar och havsströmmar som golfströmmen. Lätt att förstå för alla känner till Golfströmmen. Alla skandinaver är alla väldigt tacksamma för att de har fått en liten extra tilldelning av växthuseffektvärme från tropikerna. Det har gjort att vår del av världen kan frambringa mer föda, är rikare i biologisk mångfald och mer beboelig.

 

5. Temperaturhöjning mest märkbar på högre breddgrader där koldioxiden kan göra att värme-/strålningsunderskottet blir mindre. Även detta är lätt att förstå för våra elever.

 

Varför har inte läroboksförfattare tagit till sig denna enkla och självklara modell av växthuseffekten? Genom att ta till sig denna modell blir klimatfrågan med hanterlig och man skräms mindre. Den är självklar för alla som sysslar med strålningsfysik, men är den självklar för våra lärare och elever? Denna modell var införd i förra rapporten AR4 som kom 2007. Ännu har jag inte sett något i den senaste rapporten AR5 som visar att IPCC har ändrat sig.

 

Läser inte läroboksförfattare IPCC:s rapporter? Kör de alla i samma hjulspår? Har diskuterat denna modell med mina högstadieelever och de har inget problem med att förstå den. Läroboksförfattarna undervärderar eleverna.

 

PS: Det fattades några läroböcker som jag skulle ha haft med på bilden men hade inte dem hemma vid fotograferingstillfället. Har ej granskat böcker i geografi men det kommer jag att göra vid ett senare tillfälle. Har dock inga större förhoppningar på dessa böcker.