Amazonas 2014-11-28

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2014/vecka48/db14nov28.htm
 

Som du kan se på kartan nedan sträcker sig Amazonas en bra bit utanför Brasiliens gränser. Drygt en tredjedel av Amazonas ligger utanför Brasilien (ca 2, 8 miljoner kvadratkm) och då är inte hela regnskogen i Guyana och dess två små grannländer inräknat. Amazonas i Brasilien är ca 5 miljoner kvadratkm.

 

 
 
 
 

De varelser som är mest utrotningshotade i Amazonas är  stammar av indianer som vill leva utan kontakt med den övriga civilisationen. I Colombia hotas de av knarkbaronerna. De använder de reservat som ligger intill den brasilianska gränsen som transportkorridårer och då körs dessa urinvånare bort. Gummiboomen vid förra sekelskiftet var den allra värsta tiden för dessa folk, den tid då man letade efter gummiträd i Amazonas, innan man fått i ordning på gummiträdplantager i ex Malaysia. Dessa ursprungsfolk utnyttjades till arbetskraft på ett förskräckligt sätt. På kartan ser du de stammar som fortfarande finns kvar. Att det är glesare på flera ställen beror på att många stammar försvunnit.

 

 
 

En bild från Columbia, Chiribiquete National Park med hög biodiversitet och tre stammar som vill leva ifred. De flesta av bergtopparna har aldrig besökts av professionella botaniker.

 

 
 

En grupp av dessa stammar. Flera av dessa skjuter med pilbåge om det kommer ett litet flygplan. De vet att det finns en värld utanför men de vill inte komma i kontakt med den.

 

 

 

 

Botanikern i Amazonas på jakt efter medicinska växter.

 

 

 

Guldvaskning 2014-11-26

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2014/vecka48/db14nov26.htm
 

Frihetsporalen ”Dagen innan har TV4 Nyheterna ett entusiastiskt reportage om att guldvaskningen ökar snabbt i Sverige, cirka 7.40 in i programmet. Hemliga sällskap letar efter guld över hela landet. Varken guldletarna eller TV4 verkar ha koll på att prospektering kräver tillstånd och att utvinning kräver brytningstillstånd samt avtal med markägaren. Och nej, att plocka med sig stenar eller mineral från annans mark ingår inte i allemansrätten. Det finns det till och med dom på.  

 

I reportaget visas hur de entusiastiska guldgrävarna gräver sig in i åbankar, flyttar jordmassor och släpper iväg slam i vattendragen. Reportern säger att det är stora mängder jord som måste gås igenom för att finna lite guld. Men om nu inte markägaren får rensa sina diken lite försiktigt utan samråd eller tillstånd från myndigheterna, bland annat av hänsyn till risken för sedimentering av slam nedströms, varför skulle då dessa inkräktare få göra det utan restriktioner?” http://www.frihetsportalen.se/2014/11/konfliktmineraler/#comments

 

En annan källa säger under rubriken: Ingen allemansrätt ”Davy Crockett hittar spår av guld i ett västerbottniskt vattendrag. Han letar uppströms efter ett ställe därifrån han tror att guldsanden kommer. - Förmodligen har han frågat markägaren om lov att få vaska, säger juristen Stenman. Guldvaskning omfattas nog inte av allemansrätten. - Davy uppsöker därefter en myndighet, Bergmästaren i Luleå, som ansvarar för fyndigheter i Norr- och Västerbotten. Där ansöker han om ett så kallat undersökningstillstånd för några kilometer av vattendraget och en bergsplatå uppströms. Han betalar 300 kr i avgift och 15kr per hektar och undersökningsår.

 

- Davy får leta i tre år. Sen kan han hos Bergmästaren ansöka om ytterligare tre år. Då markägaren uppenbarar sig för att köra bort Davy viftar han bara med tillståndet från Bergmästaren. Nu är det guldletaren som bestämmer.

 

- Minerallagen sätter således den privata äganderätten ur spel. Det är i och för sig inget ovanligt i vår lagstiftning. Ska en motorväg fram kan myndigheterna köra över den enskilde med hänvisning till det allmännas bästa.

 

Minerallagen unik

- Men minerallagen är unik eftersom den direkt strävar till att alla fyndigheter ska exploateras kommersiellt, konstaterar Stenman.

 

- Vem som helst kan i princip få undersökningstillstånd. Om en guldletare under arbetets gång upptäcker att hans resurser är på väg att ta slut, får han sälja sitt undersökningstillstånd och därmed göra sig en hacka.

 

- Nu tycker Davy, att han är klar att sätta igång med brytningen. Han går till Bergmästaren på nytt och ansöker om bearbetningskoncession. Det kostar 6 000kr.                                                                               

 

 - Här uppenbarar sig en hake som gör att många gulddrömmar blir till sand. - Den här gången måste Davy Crockett visa att han har uppenbara möjligheter att starta och genomföra, som lagen uttrycker det, en ändamålsenlig brytning. Det duger inte att komma med vaskpanna och hacka.

 

- Samhället markerar mycket tydligt att det gäller industriell verksamhet i så stor skala som möjligt, säger Mikael Stenman. Vilken privatperson sitter på de kunskaper och det kapital som krävs att öppna och driva en gruva?”  http://www.geonord.org/ethics/minprakt.html