Överskott 2011-05-31

Risskörden har ökat med 30 % och ungefär samma med vete, oljeväxter har ökat med 20 %, sockerrör har ökat med 28 %, bomullskörden är så bra så att priserna har slagit i botten och textilfabrikerna kan inte ta emot mer bomull. Staten har köpt upp 50 miljoner ton vete och ris utöver de 44 miljoner ton som är kvar sedan förra året och nu klarar man inte av att köpa in mer. Grönsaksskörden är också på rekordnivå. Priserna faller och bönderna får inte tillräckligt betalt för sina produkter.

De är arga.

http://articles.economictimes.indiatimes.com/2011-05-30/news/29598798_1_rice-crop-cotton-prices-food-shortage


På 60-talet förutsåg domedagsprofeterna att det skulle bli ännu mer svält för den ökande indiska befolkningen. Men det fanns optimister som jobbade med de verkliga problemen och genom växtförädling fick fram bättre sorter och mer högavkastande sorter och resultatet kan vi se idag. Mer än dubbelt så stor befolkning och stort överskott på mat. Det finns fortfarande fattiga människor i indien men den andel av befolkningen som fått det bättre är mycket stor och det har vuxit fram en stor medelklass i Indien ca 200 miljoner.

http://www.prospectmagazine.co.uk/2007/09/indias-middle-class-failure/

 

 

Att arbete på ett risfält är ett tufft arbete det fick jag erfara då jag lärde mig att plantera ris på Filippinerna. Fötterna liksom suger fast i gyttjan.

 

 

 

Koldioxidens halt i atmosfären 2011-05-30

Detta är ett mycket intressant diagram. Mätningarna från Antarktis ger ett medelvärde under många tusen år tillbaka och mätningarna på klyvöppningarna ger koldioxidens svängningar sedan istidens slut. Även i Sverige har forskare från Lund mätt koldioxidens svängningar flera tusen år tillbaka och även dessa har upptäckt att koldioxiden varierar mer än vad man vanligtvis säger. Dessa forskare mätte antal klyvöppningar eller stomata (per yta) som det heter på botanikspråk så långt tillbaka som stenåldern och även på den tiden kunde man se hur koldioxiden varierade på samma sätt som kurvan visar som är dagens bild idag.

Dagens uppgång ser ut att skilja sig åt från tidigare men det ser inte så alarmerande ut som vi matas med i massmedia. Växterna anpassar sig till mängden CO2 i luften.

Är det mer CO2 behöver växterna inte göra lika många klyvöppningar som då det är mindre CO2 i luften. Växterna är ekonomiska. Mer CO2 i luften innebär att växterna växer bättre och att de kan även klara av torka bättre.

 

 



Väderkatastrofer 2011-05-27

Tänk att antalet döda i väderkatastrofer har minskat så mycket under 1900-talet trots den stora befolkningsökning som förekommit under det förra århundradet. Skrev om detta med översvämningar den 21 april. Det var om en forskningsartikel där man granskat väldefinierade översvämningar. De kom fram till att det inte finns någon ökande trend. Nu visar Bollings artikel på att antalet dödade i väderkatastrofer har minskat mycket vilket man kan se som en bekräftelse på artikeln. Bolling har även skrivit en artikel om svenska förhållanden, "Svenska skyfall tillbaka på gamla nivåer".

http://www.dn.se/nyheter/vader/svenska-skyfall-tillbaka-pa-gamla-nivaer, en artikel som också är läsvärd. Samma sak kom mina elever fram till i ett arbete de gjorde om klimatet i Åk 1.

Bolling baserar sig bl.a. på statistik från SMHI.

http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.1422!extremnbd_uppd%5B1%5D.pdf

I rapporten sägs det "Som helhet är det ganska små variationer i extremregnen de senaste hundra åren. Det finns dock en tendens att det var lite färre extrema regn under framför allt 1960- och 1970-talen".

Som vanligt går allt med väder men även klimat i cykler.

I en rapport från Lunds Universitet hittar vi följande diagram:

 

 

Fig. 11. Årsmaxima av dygnsnederbörd i Göteborg (Säve), 10-års medelvärde och trendlinje för perioden 1919–2007.

http://www.tidskriftenvatten.se/mag/tidskriftenvatten.se/dircode/docs/48_article_3286.pdf


Om värmeböljor har Anders Bolling skrivit tidigare:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/varmeboljan-vi-aldrig-glommer

År 1975 i augusti var det en extra kraftig värmebölja. Någon som minns. Själv minns jag att det var extra varmt den sommaren. Skörden hade torkat ihop märkbart på åkrarna. Bolling skriver att mängden stoft har ökat i atmosfären därför kan inte solens strålar tränga igenom lika bra. Detta stämmer inte över Nordeuropa. Vi släpper ut betydligt mindre stoft i atmosfären idag än på 70-talet. Detta gäller även resten av Europa.

 

Det som har ökat märkbart är rapporteringen om väderkatastrofer som diagrammet visar.

Filippinerna har varje år ett antal jobbiga tyfoner. Har läst två stycken rapporter om detta som visar samma sak. Vädret är sig likt och kan man tillägga människans minne är kort.

 

Läs gärna Anders Bollings bok. http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9100121746
Ca 175 kr



Beskrivning av Ad libris:

Nej, världen går inte under idag. Och förmodligen inte i morgon heller.

Vi har vandrat en mycket lång väg från grottorna. Vi har sluppit ur den fysiska rädslans grepp. De flesta av oss har lämnat bakom oss kampen för det dagliga brödet och idén om att varje oförrätt kräver hämnd. Fast vi har ännu inte riktigt förstått det.Tillståndet i världen är på nästan alla punkter bättre än de flesta av oss tror. Att det mänskliga framsteget är verkligt och inte politisk propaganda är tydligt på område efter område: krigen blir färre, svälten minskar, miljön mår i huvudsak bra. Men varför vägrar vi ta in det?

Anders Bolling, själv journalist, menar att medierna och de intellektuella har ett stort ansvar för vår förvridna världsbild -- goda nyheter säljer inte -- samtidigt som det finns något allmänmänskligt i vår gåtfulla benägenhet att ständigt måla fan på väggen. Vi är visserligen mindre rädda än förr i våra vardagliga liv, men inom oss bär vi en svårutrotad oro som i bästa fall spelar oss spratt, i värsta fall blockerar oss i våra handlingar.

Apokalypsens gosiga mörker är en personligt hållen debattbok och en journalistiskt driven uppgörelse med ett svartmålande samhälle där pessimisten alltid hålls högt och optimisten hånas. En på en gång metodisk och filosofisk granskning av hur det var för inte så väldigt länge sedan, hur det faktiskt har blivit och varför vi inte kan ta in den goda utveckling som ägt rum däremellan.


PS: Västsvenska kommuner har hållit konferenser om detta med ökande extremväder för att planera inför framtiden och de är rädda för att Vänern kommer att svämma över oftare än i dag. Det är fråga om mycket stora ekonomiska investeringar, till exempel som ett förslag är att gräva ut en tunnel från Vänern till havet genom Bohuslän.