Världens största bäverdamm 2011-03-01



Här ute i skogen har bävrar jobbat hårt och länge för att skapa denna damm. Bävern fäller träd och dämmer upp vattendrag.

Dammar skapas där det en gång var ett mindre vattendrag. De olika organismer som fanns i vattendraget var anpassade till rinnande vatten.

De trivs nu inte så bra i bäverdammen så dessa kommer att gå under och de ersätts av andra vattenorganismer som är anpassade till mer stillastående vattendrag. Men totalt sett blir det en ökad mångfald. Skogsmarken omvandlas till våtmark vilket betyder andra växter än de som växer i skogen. Detta arbete av bävern kommer  att markant öka den biologiska mångfalden. Med tiden kan till och med bäverdammen bli en myr eller ängsmark beroende på marken.

Bäver har på så sätt vissa likheter med människan.


Arbetet ska revideras 2011-02-28

Det har visat sig att det fanns ett par små fel i arbetet och att vissa saker behöver förtydligas.Vi kom överrens om att justera detta och att lägga till vissa saker. Jag skulle förarbeta vissa saker och sedan ska vi bestämma om det tillsammans.

Och när jag frågade en fäbodägare (denna kategori gillar arbetet väldigt mycket) om vi fick använda ett par av deras bilder till det reviderade arbetet (dom har nämligen lagt ut det på deras fäbodsida) så blev hon jätteglad och bad mig hälsa till eleverna och skrev ”Hoppas vi får ta del av revideringen snart. Massor av grattis till tjejerna!!!

En sak som ska tas upp lite mer är statens offentliga utredning SOU 2007;89 som var rovdjursutredningen. En tjock utredning som trots sitt stora omfång glömde av att ta upp detta med den viktiga ”kulturellt betingade mångfalden” som fäbodarna är en del av. Många tror ju att det inte längre finns några fäbodar. Men det finns fler än vad man tror.

 

 

Du kan titta på fler bilder på:   http://www.fabod.nu/

 

 


Världsarvet Alvaret 2011-02-25

Under Skandinaviens värmetid var 4000-9000 år f.kr. var Öland bevuxet med stora urskogar av ädellövträd men när klimatet började bli kyligare under slutet av bronsåldern började människor hålla betesdjur. Sedan mellersta järnåldern (ca 200 - 600 e.Kr.) har markanvändningen inte förändrats mycket och åkerbruk och boskapsskötsel är fortfarande den dominerande näringen.  Dessa betesdjur har mer och mer präglat landskapet och då speciellt allvaret och på Linnés tid var landskapet trädfattigt och allra värst var det under 1800-talet då Öland var det fattigaste landskapet i Sverige. Till sist blev situationen ohållbar. Alla rymdes helt enkelt inte inom det gamla samhällets ramar. Emigrationen till Amerika blev räddningen undan en katastrof. Folkmängden minskade under 30 år med 13 000 människor.

I dag har skogen kommit tillbaka på stora områden och nu oroar man sig för förbuskning och har startat projekt mot detta.

Eftersom markerna skötts på samma sätt under så lång tid är både växt- och djurliv mycket rikt. Kalkberggrunden och betesdjuren är de viktigaste orsakerna till att så många växter och djur trivs på Öland. Flera växter är unika för Öland, som Ölandssolvändan och alvarmalört. Det finns även 32 olika arter av orkidéer på Öland. Att många orkidéer trivs på Öland är en följd av dess kalkberggrund.

Detta är en viktig sak att komma ihåg, människan och hennes betesdjur är en förutsättning för bevarandet av många hotade växt- och djurarter.

På bilden ser du Karl X mur över den södra delen av Öland, 5 km lång och gjord av kalksten. Denna mur skulle stänga inne dovhjortarna så de kungliga kunde få ett rikt jaktbyte.



http://www.fotoakuten.se/gratisbilder_foto-6528.html