Är fågelskådning kultur? 2013-09-30

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2013/vecka40/db13sep30.htm
 

Skolverket säger till och med ”Naturvetenskap utgör därvid en central del av den västerländska kulturen”.  Är då fågelskådning kultur? Att lyssna på fågelsång är en upplevelse. Den engelske romantikern John Keats blev hänförd över näktergalens sång. Hand skrev en dikt som heter ”Ode till en näktergal”. Den skrevs 1918. En del av första versen lyder så här.

 

”Jag är ej sjuk av avundsjukt begär,

blott alltför lycklig för din lyckas skull,

du trädens lätta vingade dryad

för att du sjunger här

i skuggig skog, med strupen överfull,

din sommarsång bland gröna bokars blad”.

 

Vilket är den största kulturupplevelsen?  Att höra näktergalen som på detta sätt gav inspiration till denna dikt och som även skulle kunna inspirera ditt skapande eller att höra Keats dikt läsas upp? Kultur hör ihop med upplevelser. Typiskt för svensk kultur är just naturupplevelser, att känna samhörighet med naturen.

 

En poesikväll hör till finkulturen. Tänk dig en dam (mest damer som går på poesikvällar)fint klädd med sin lilla Gucciväska (kanske en kopia) doftande Coco Chanel som går för att lyssna på uppläsning av dikter av de engelska romantikerna exempelvis Keats. Visst är det en trevlig upplevelse och ingen ifrågasätter att det är kultur.

 

Tänk dig en grönklädd gubbe tidigt om morgonen med skäggstubb och ryggsäck av märket Fjällräven och gröna stövlar (mest gubbar som är fågelskådare). Doftar lite mossa efter att ha krupit farm genom vegetationen. Han får höra fåglar sjunga och kvittra. Kanske en näktergal. De sjunger inte bara på kvällarna. Som andra tättingar är de i farten på morgonen.

Vilket är den främsta kulturupplevelsen?

Gubbar som kryper buskarna för att lyssna på fåglar är också kultur.

 

Som sagt känslan för naturen och naturupplevelser är en viktig del av den svenska kulturen. Min kollega på Lagman som är Sfi-lärare och naturvän tar alltid med sig invandrare ut i naturen. Ett mål brukar vara Leverne äng, gammal slåttermark med fin blomning och fågelsång om våren och försommaren. Min kollega berättar att det hopplöst att få tyst på invandrana ute i naturen så att alla ska kunna höra när fåglarna kvittrar. De är inte intresserade av fågel sång. När de få höra att de ska ut i naturen brukar de ha med sig egna stora Cd-spelare med sin musik. Picknick filtar kan de lägga mitt i den finaste blomningen. Hon får hela tiden säga till dem dels att hålla tyst och att uppmärksamma de fina blommorna.

 

 Dessutom har fågelskådare haft stor betydelse för bestämningen av fåglar så att vi nu vet att näktergalen tillhör ordningen  tättingar/passeriformes. Bestämningen av alla fåglarna har varit en stor skapande gärning. Linnés namngivning av alla levande varelser däribland fåglar var en stor kulturgärning.  

 

Näktergalen är en liten oansenlig fågel med en stor stämma. Det är ofta så att de mest färggranna fåglarna som påfågel har en gräslig stämma men små oansenliga fåglar har en fin stämma.

 

 

En näktergal oansenlig till utseendet men med en stark flödande stämma.

 

Hörde en gång en stadsbo på ett kalas berätta om den starka upplevelsen av fågelsång på landet. Det var en solig morgon/förmiddag, fåglar hördes runt om och denna fina upplevelse ville han återberätta, ”och fåglarna skrek för fullt” sa han med inlevelse. Han blev omedelbart rättad av enpensionerad mellanstadiefröken som sa ”fåglar skriker inte de kvittrar”.

Näktergalar finns inte bara i Skåne, den finns även uppe i Hälsingland. De har ökat sitt utbredningsområde kraftigt under de senaste 30 åren

Gott om näktergalar i Helsingfors sägs det  ”Näktergalen är allmännare och rikligare i Helsingfors just nu än någonsin tidigare.  Arten har, liksom många sydliga och sydostliga buskfåglar, blivit allt rikligare längre söderut på sitt utbredningsområde och brett ut sig allt mer kraftigt åt vårt håll. http://www.hel.fi/hki/ymk/sv/Milj_ns+tillst_nd/Natur/F_glar/Helsingfors_+f_gelarter

 

I samma källa får vi reda på att över 120 arter häckar i Helsingfors. I hela Finland häckar det ca 230-240 fågelarter. Vilket betyder att minst hälften av alla finska fågelarter är representerade i huvudstaden och häckar där. Fåglar gillar städer. Människan har skapat extra bra miljöer för fåglar genom stadsbildning. Samma som att i Berlin häckar en fjärdedel av alla Europas fåglar. I Berlin finns det också mer näktergalar än i hela Bayern.

 

Tar upp detta med mina elever. Frågade en nia om de kunde räkna upp fem saker som människan gjort bra mot naturen. Helt tyst. Sedan bad jag dem räkna upp dåliga saker som människan gjort mot naturen. Då fick vi skriva hela tavlan full. Typiskt för svensk skola.

 

Läste i DN

”Många stora djur- och fågelarter ökar oväntat snabbt i antal i Europa. Fotoutställningen Wild Wonders of Europe kommer nu till Stockholm för att uppmärksamma att det går bättre och bättre för djuren. I 100 dagar kommer DN att publicera en bild om dagen från utställning. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en-bild-om-dagen-fran-wild-wonders-of-europe/    

 

Se gärna på länken med många fina bilder.” Denna utställning avslutades igår men i artikeln kan du se de fina bilderna. Som denna bild på en biätare som även äter humlor.

 

 
 
 
 

WWF:s kommentarer 2013-09-27

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2013/vecka39/db13sep27.htm
 

SVT-rapport torsdag kväll låter WWF i istället för en erfaren  klimatforskare som Lennart Bengtsson kommentera IPCC och dess rapport som ska komma idag. WWF är en lobbyorganisation det måste man komma ihåg.

  
 

Allt tunnare sommaris säger denna kvinna. Den har minskat från 4 m till 1 m tjocklek.  Det var svårare att i år tala om allt mindre isyta. När mina elever besökte isbrytaren Oden sommaren 2008 fick de höra att isen var extra tjock. Isens tjocklek minskade från åttiotalet från ca 3,8 m till ca 1,9 meter i genomsnitt sägs det i vissa källor, se http://www.nasa.gov/content/goddard/arctic-sea-ice-minimum-in-2013-is-sixth-lowest-on-record/  

 

1988 var det tjockast 3,8m. Unde 1990-talet var det 3,4 meter i genomsnitt under senvintern. Se diagram länre ned.

 

Ungefär samma sak som hände på 30- och 40-talen en minskning från 3,7 till 2,2m i genomsnitt. När var sommarisen 4 m tjock?  Det avslöjar hon inte. Har sommarisen någonsin varit 4 m tjock i genomsnitt?

 

Sommarisens area.

 
 

Under ser du istjocklekskartor. Källa http://www7320.nrlssc.navy.mil/hycomARC/navo/arc_list_arcticictn.html

Det är en liten yta som är 4 m tjock och det gäller både vinter och sommar.  Kartor från februari och juli.

 

 
 
 
 
 
 

Hon kritiserar den kommande rapporten och hon är av uppfattningen att sommarisen, som skulle försvinna till 2013 som vissa sa tidigare, kommer att försvinna om 40 år ochtroligtvis tidigare.

 

Under 90-talet var istjockleken konstant trots en ökande temperatur i vår värld. Se forskningsrapporten http://www.whoi.edu/science/po/people/pwinsor/pdfs/winsor_2001.pdf

I rapporten sägs det ”I conclude that the thickness of the sea ice cover has remained on a nearconstant level at the North Pole during the 12-year period from 1986 to 1997. This result is also supported by Wadhams and Davis [2000] who concluded that a substantial part of the thinning between 1976 and 1996 probably took place during the first of those two decades.

 

Tunnare is mellan 1976 och 1986 än senare. Det borde ju vara tvärtom.

Vidare säger han att det behövs 50 år av data för att se de naturliga trenderna.

 

“Annual data with similar spatial coverage, over a climate-relevant time period (50 years or more), is needed in order to understand the natural variability of the ice cover, and to detect possible climate trends of the Arctic sea ice”.

 

 

Och under 90-talet var istjockleken konstant enligt denna rapport. Detta diagram visar tjockleken på vinterisen (senvintern) längs en linje mellan Nordpolen och Canadas kust. Det syns tydligt att istjockleken ökar från början av 1970-talet tills mitten av 80-talet.

När WWF går ut och talar om en minskning av sommarisen från 4m till 1m så skarvar man rejält.

 

På WWF:s hemsida läser vi "Arktis isutbredning har halverats sedan regelbundna satellitmätningar startade 1979.  I september 2013 uppmättes istäcket till 5,1 miljoner kvadratkilometer – det sjätte lägsta observerade värdet någonsin, enligt amerikanska National Snow and Ice Data Center (NSIDC). Istäcket har varit lägre 5 gånger tidigare: 2012, 2011, 2010, 2008 och 2007. År 2009 var minimiutbredningen däremot marginellt högre jämfört med årets."

De säger att arktisisens utbredning har halverats sedan 1979 och de glömmer att säga att isens utbredning denna sommar var ca 1,7 miljoner kvadratkm större än förra året. Medelutbredningen på sommaren var 6.7 miljoner kvadratkm från 1979 fram till 2000 . Minskningen är ca 30 %. Medletalet för 80-talet var ca 7 miljoner kvadratkm, nu ca 5 miljoner kvadratkm en skillnad på ca 2 milj kvdratkm. Jag kan inte få det till en halvering.

 

Tillägg: Det finns olika uppskattningar om isens tjocklek, Detta diagram gäller inte bara en linje mellan nordpolen och Kanadas kust utan vad jag förstår hela arktisisen. Uppgifterna kommer från Polar Science Center. De stämmer inte riktigt med de uppgifter jag anger i början. Varför kan jag just nu inte förklara.

 

 

 

 

 

 

 

Holktillverkningen 2013-09-25

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2013/vecka39/db13sep25.htm
 

Under parollen ”bli en positiv miljöfaktor” ordnade vi tillverkning av holkar enligt IKEA-principen med platta paket. Delarna var färdigsågade och nu var det montering och målning under ett pass av en timma som gällde.

 

Vår rektor Lennart kom på besök och såg riktigt nöjd ut.

 

 

Skolans fågelexpert Sture var på hugget och gav rekorderliga råd.

 

Eleverna arbetade två och två vid de fyra arbetsplatserna i slöjdsalen.

 

Nästan färdiga med holken. Sen var det dags att bestämma för vilken fågel man byggde holken. I mitten på arbetsbänken fanns en plansch med olika fåglar och vilka hål de ska ha på fågelholken. Då eleverna bestämt vilken fågel var det dags för borrningen.

 

Målningen var viktig, den gröna färgen blev den vanligaste.

 

Några elever tyckte att skolans hammare var svåra att spika med men det var ju inte en spikhammare. Hjälpte dem att hitta en riktig hammare.

 

Alla hade roligt under holktillverkningen både lärare och elever.