Det stora fiskafänget 2014-01-24

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2014/vecka04/db14jan24.htm
 

Läs gärna Mark Kurlanskys läsvärda bok som kort och gott heter ”Torsk”. Den handlar om torskens kulturhistoria. Troligtvis var de baskiska fiskarna som först upptäckte dessa rika fiskevatten men det blev Giovanni Caboto, genuesare eller mer känd i England som John Cabot som formellt upptäckte landet för den engelske kungens räkning. Torskar kan bli stora men ej längre än två meter, 96 kg tunga. En torskhona som är mellan en och två meter kan vid ett tillfälle avge 9 miljoner ägg.

 

 I slutet av 1400-talet rapporterades det i Europa att dessa vatten sjuder av torsk, det räckte bara med att sänka ned korgarna för att få upp torsken. Under 1400-talet började en rusch bland europeiska fiskare efter torsken från Newfoundland. Fiskare från flera europeiska länder seglade till Newfoundland men i slutet av 1500-talet var de brittiska fiskarna ledande på fisket. På 1600-talet utvandrade ett antal ”pilgrimer” till det som skulle bli new England. De som kom till Amerika var strängt religiösa och hade inga kunskaper om torskfiske. De lärde sig med tiden och kom att tjäna mycket pengar på torskfisket, med tiden kallades de ”torskadel”, i början av 1700-talet blir New England mycket rikt och de bygger sina fina herresäten. Torsken såldes till England men den engelska marknaden kunde inte svälja all torsk så den exporterades vidare till Sydeuropa och speciellt Spanien. Det var torkad, lättsaltad torsk av högsta kvalité. Spanjorerna var krävande köpare. Från Spanien köptes salt och andra sydeuropeiska varor.

 

Billigare torsk av lägre kvalitét såldes till Västindien, viktig mat till slavarna och från Västindien köptes socker/melass, salt och bomull. Sockret/melassen användes i New England för att göra rom. Både torkad torsk och rom användes för att köpa slavar i Västafrika vilka sedan såldes i Västindien. På så sätt blev även torskhandeln en integrerad del av slavhandeln Engelsmännen försökte att skattbelägga denna vinstgivande handel vilket bl.a. ledde till att kolonierna frigjorde sig.

 

Detta var en stor handel under 500 år och torsken kunde fortsätta att reproducera sig men med det industriella fisket som började på 60-talet kom kraschen 1992. Nu börjar torsken att återhämta sig men fisket är ännu litet. ”In 2011, cod had a landed value of just over $11 million, with fishermen pulling in 9,745 tonnes”.  Se http://www.cbc.ca/news/canada/newfoundland-labrador/cod-comeback-seen-off-newfoundland-1.1252880. Denne fiskeexpert säger vidare "We've seen considerable and significant changes to the better, particularly in the northern regions — that is from the Grand Banks north up to Labrador, particularly in the one area we call the Bonavista corridor, where the fish have increased in number and in size rather dramatically in the last few years,". Vilket tycks vara ett bra besked. Men det var inte bara överfiske. Torskens vatten blev också kallare och mängden räkor och krabbor exploderade. Nu har vattnen värmts upp igen vilket också ger hopp. Trots alla problem är dessa bankar ett världens mest produktiva områden som säkert kommer att, med mer förståndigt fiske, åter bli produktiva vatten allt enligt George Rose. Se även  http://www.thestar.com/news/canada/2012/05/18/newfoundland_cod_fishery_sees_glimmer_of_hope.html

 

Naturen har en fantastisk förmåga att hämta sig bara vi ger den chansen.

 

 
 

Torskens utbredningsområde enligt Wikipedia. En fisk för kyligare vatten, kallas ibland för ishavstorsk då den fångas långt norrut i kallare vatten.

 

 

 

Bra fiske i Öresund 2014-01-22

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2014/vecka04/db14jan22.htm
 

Fisket görs med nätfiske, trålning är förbjudet. I en annan artikel i samma tidning kan vi läsa ”Resultaten visar att trålförbudet i Öresund har inneburit ett skydd för fisken som resulterat i en högre produktion. Enligt rapporten produceras det cirka 100 gånger mer fisk i Öresund räknat i ton per areal, jämfört med vad som produceras i Kattegatt.

 

Men det är mer än produktiviteten som skiljer sig mellan de två områdena. Även storleks- och åldersfördelningen i fiskbestånden ser annorlunda ut. I Öresund råder en naturlig fördelning i olika åldersklasser och det finns både större och äldre fiskar i bestånden. I Kattegatt är torskar äldre än tre år sällsynta. Eftersom fiskar blir mer produktiva ju äldre de blir påverkar också åldersfördelningen ett områdes produktivitet.

 

I Kattegatt är torsken idag starkt hotad. Under 1970-talet landades 15 000 till 20 000 ton torsk i Kattegatt, 2009 var motsvarande siffra 197 ton. Av flera andra fiskarter, som kolja, bleka och vitling, är fångsterna så små att de numera anses kommersiellt ointressanta att fånga i Kattegatt.”

 

Hur delas då havet upp? Se karta

 

 
 

Vad är det som gör skillnad? Trålningsförbud i Öresund. En viktig men enkel skillnad.

 

”I Kattegatt är torsken idag starkt hotad. Under 1970-talet landades 15 000 till 20 000 ton torsk i Kattegatt, 2009 var motsvarande siffra 197 ton. Av flera andra fiskarter, som kolja, bleka och vitling, är fångsterna så små att de numera anses kommersiellt ointressanta att fånga i Kattegatt.” sägs det också i samma artikel.

 

Vid trålning släpas stora nät längs botten. Det som lever på botten påverkas starkt eller förstörs. Vi bottentrålning följer alla fiskar med både fridlysta och tillåtna.

 

 
 

Vi måste alltså anpassa våra metoder på ett bättre sätt, det visar historien om Kattegatt.

 

 

Vasaloppet 2014-01-20

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2014/vecka04/db14jan20.htm
 

År 2006 sa Per Holmgren så här i Expressen ” - Vi kan mycket väl ha kalla vintrar även om 10-20 år, men statistiskt sett kommer de att bli färre. Pär Holmgren befarar att Vasaloppet inte överlever sitt 100-årsjubileum 2022. - Det blir besvärligare att arrangera och färre och färre kommer att vara intresserade av att åka skidor när vintrarna blir sämre. Den unga generationen, i alla fall de som bor söder om Stockholm, kan knappt åka skidor i dag. Om tjugo år kommer inte många att vara intresserade av Vasaloppet. Fjällindustrin klarar den snöfattiga framtiden bättre, även om säsongerna blir kortare, tror Pär Holmgren. - Det är betydligt lättare att göra en pist åkbar än att köra mängder med snö till Vasaloppet. http://www.expressen.se/nyheter/snon-pa-vag-att-forsvinna-for-alltid/

 

Tänk vad vissa personer kan veta om framtiden. Alla håller inte med. Nu senast är det Sveriges Lantbruksuniversitet som tittat på statistik från Siljansnäs en bit från Mora och de är inte så oroliga. Temperaturen har visserligen i medeltal gått upp en grad men snömängderna är lika varierande som de alltid har varit med ett år med minst snö på 30-talet. Att medeltemperaturen gått upp en grad kan man troligtvis se på att våren kommer tidigare precis som på andra delar av norra halvklotet. Se deras diagram.

http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2014/1/oforandrat-klimat-i-vasaloppssparet-under-92-ar/

 

 
Högsta temperaturen i trakten var 1990. Skulle den toppen tas bort skulle den röda medellinjen troligtvis inte peka så mycket uppåt.
 
 

Se även sammanfattningen ”Hur blir klimatet i framtiden?” bland Pdf-artiklarna som du kan nå via framsidan på Lagmansnatursida.