Myggor i mikroskopet 2013-05-22

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2013/vecka21/db13maj22.htm
 

Tog vattenprover både från Lidan och från en liten damm vid företaget Vianor i Vara.

Myggorna har ju börjat lämna sitt liv som larver i vattensamlingar och därför hittade vi flera tomma larvskal då vi tittade i våra mikroskop. Se följande bild.

Bild Efraim Pettersson

 

En nykläckt mygga kom också med på bilden. Kanske hade den inte lyckats flyga upp från vattenytan.

Bild Efraim Pettersson

 

Förutom mygglarver och hoppstjärtar så fanns det mycket hjuldjur i vattnet. De har en krans av flimmerhår vid munöppningen så det ser ut som om det var ett litet hjul som snurrade. Flimmerhåren hjälper dem att filtrera fram födan.

Bild Josefine Thunberg

 

Den som har följt med på bloggen har förstått att mina elever blivit mycket duktiga att fota med sina mobiler då de fått fram fina preparat i sina mikroskop. I en grannskola försökte man fota på samma sätt efter inspiration från oss men de lyckades inte så bra.

 

Liten video

 

 

 

 

 
 

Knuts kvarn 2013-05-21

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2013/vecka21/db13maj21.htm
 

Fick tillfälle att göra ett studiebesök hos Dan i hans kvarn, Dan är en av mina elever som går transportprogrammet på Lagmansgymnasiet. Eftersom jag är själv uppväxt på en bondgård och varit på bykvarnar på olika ställen kände jag igen mig mycket väl. Det var kul att se en gammal kvarn igen.

 

För att göra el leds vatten från Lidan i en särskild kanal fram till kvarnen. Detta gör att fiskarna inte hindras när de simmar uppåt i Lidan. Dessutom finns det ett litet extra utlopp från kanalen om vissa fiskar simmar fel. Fallhöjden var tio meter. I kvarnen finns det två generatorer, en på 170 kW tillverkad 1947 och en på 30 kW tillverkad 1918. Den sistnämda ska snart bytas ut till en större och effektivare.

 

Lidan vid sidan om kvarnen. En vinterbild. Lite småforsar som gör att det inte fryser igen så mycket.

Vid stora regn blir Lidan som en stor forsande flod.

 
Dan vid entrén till kvarnen.
 

Den största av de två generatorer. Den från 1947.

Här kan vi se miljövänlig elproduktion i liten skala.

Med våra elever brukar vi alltid göra studiebesök på Olidans kraftverk i Trollhättan.

 
 
 

Det biologiska kulturarvet 2013-05-20

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2013/vecka21/db13maj20.htm
 

Titta på dessa bilder! En bild till av Edvard Bergh. Han valde ofta motiv med vatten som skapade en romantisk stämning.

 

Men nu till en nutida bild som visar att  om vi ska upprätthålla det biologiska kulturarvet måste vi låta djuren beta i våra marker. Bilden är inte lika romantisk men lika viktig.

Idag finns det ett antal fäbodar kvar som som förvaltar detta arv när det gäller skogsbetet. Dessutom finns det harmarker som måste betas. Det är viktigt med blommor och nektarproduktion så att det finns gott om humlor. Vi behöver en armada av dessa pollinerande insekter som mår bra för att de ska ge oss den ekosystemtjänst som vi vill ha. Pollineringen av våra fruktträd, buskar och grödor som raps.

Bastbergets fäbodar på sommaren 1982 Bild Holger.Ellgaard
 

Bildkälla: Mora Kommun/Mora Bygdearkiv, Axi Fäbodar

 

Det var många djur som betade på skogen förr i tiden. Har sett olika uppgifter från 2 miljoner till 4 miljoner. Dessa betande djur satte sin prägel på det svenska lanskapet. Denna prägling av landskapet kallas det biologiska kulturarvet.

 

En undersökning av detta skogsbete och hur det påverkade den biologiska mångfalden finner i en publikation från CBM  "Fäbodskogen som biologiskt kulturarv" http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald/Dokument/publikationer-cbm/cbm-skriftserie/skrift49.pdf

 

Landskapet öppnades upp, blev ljusare och biologiskt rikare. Det är människans främsta bidrag till det svenska landskapet.