Corydalisembryon 2013-10-31

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2013/vecka44/db13okt31.htm
 

Min hittills enda vetenskapliga publicering. Jag fick uppgiften av min handledare Magnus Lidén vid Botaniska Institutionen i Gbg. Jag gjorde själva arbetet med fröna i slutet på 80-talet och skrev ett första förslag på texten. Detta justerades givetvis av min handledare före publiceringen 1995.  Arbetet publicerade i "The Bullentin of the Torrey Botanical Club" som är USA:s äldsta vetenskapliga tidskrift i botanik. Var fullt upptagen med mitt lärararbete och min familj och hade nästan glömt av det när det publicerades. Det blev en trevlig överraskning för mig. Se länk till artikeln.

När hösttermenen började några år senare vad det en elev som för skoj skull hade sökt på mitt namn på nätet och han frågade vad det var för ett konstigt sammanhang som mitt namn fanns med i. Jag förstod då vad det var och berättade då om mitt arbete.

Funderade ett tag på att fortsätta som forskare i botanik men ett antal saker påverkade mig så jag blev lärare istället. Men har kvar mitt intresse för botanik och försöker inspirera mina elever för detta. Se exempelvis http://botaniktavling.se/projekt-biologisk.pdf.

 

När jag har haft naturkunskap har jag alltid lyckats få alla elever att gå ut och plocka blommor och arbeta med att bestämma dem. Mina föregångare lyckades inte alltid så bra med det vad jag förstår. En tidigare kollega sa en gång att det är omöjligt att få industrielever att plocka blommer. Men det var det inte. Fick höra från flera av mina kollegor då jag började på skolan att det var så trevligt att se dessa "tuffa" grabbar går runt med blommor i handen och leta efter fler. Fast ibland var det vissa som skulle vara extra "tuffa" och de drog in hela buskar med rötter och allt i biologisalen. 

 

 

 

Arbetet handlade om embryotillväxt hos frön. Diagrammen visar hur det växer till under sommar och höst. Två arter undersöktes. Corydalis solida (Stor nunneört) och Corydalis ledeburiana.

 

 
 

När Corydalisfrön släpps på våren kan de inte gro. De saknar ett embryo. Det är en tillsynes röra av celler i fröet. Under juni månad började man se det lilla embryot. Fick peta ut det under mikroskop och mäta det. Under hösten var det en snabb tillväxt och när vintern började var det i princip färdigväxt på längden. Säkert inte så ovanligt när det gäller frön. Allting tar sin tid.

 

I den intressanta artikeln av Magnus berättar han om sökandet efter Corydalis arter i Asien, speciellt Kina och vad han funnit.  Då artikeln skrevs 2007 hade Magnus och andra hittat sammanlagt 86 arter bara i Kina. Totalt finns det ca 450 arter i detta släkte varav 5 i Sverige plus en som finns runt om i parker och trivs väldigt väl.

 

Vidare skriver Magnus intressant om pollineringen hos nunneörten ” I naturen pollineras många arter av långtungade humlor. I kulturmiljöer är honungsbin vanliga pollinatörer. De kan inte nå ner till nektarn utan samlar i stället det klibbiga pollenet (figur 1). Emellertid ser man dem ofta sitta och suga i själva sporren. De utnyttjar då de hål som redan har gjorts av den korttungade vanliga jordhumlan som är en notorisk nektartjuv (figur 2). De steklar som går bakvägen, är förstås helt ineffektiva som pollinatörer. Även i naturen är nektartjuvar mycket vanliga. I Kinas höga berg, där de flesta arter finns, kan var och varannan Corydalis-sporre vara punkterad. Det verkar emellertid som det spelar mycket liten roll för fortplantningsframgången; det blir tillräckligt många legitima blombesök ändå. Vissa författare har till och med hävdat att nektartjuvar kan vara till fördel för växten genom att få pollinatörerna att flyga längre sträckor i sitt sökande…………

 

Kina – ett nunneörtseldorado

Själv föll jag i Corydalis-fällan för över tjugo år sedan. Sedan dess har jag varit och samlat i Kina och Himalaya flera gånger……….

 

Corydalis capitata och C. panda samlades första gången 2005 av botanister från Chengdu respektive Beijing. Döm om min förvåning när jag surfade på webben och fann att båda arterna hade funnits i odling i ett par år i Europa! En kinesisk firma med lokala insamlare över hela centralkina hade sålt dessa arter över internet till västerländska plantskolor och privatpersoner, förstås under fel namn. De kunde väl knappast gissa att arterna var obeskrivna!”. Så långt Magnus. Läs gärna hela hans läsvärda artikel. 
http://sbf.c.se/www/pdf/101(3-4)/corydalis.pdf

 

 

 

 

Stormarna och IPCC 2013-10-30

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2013/vecka44/db13okt30.htm
 

Först några ord från vår främste klimatexpert i Sverige Lennart Bengtsson som skriver:

 

Det är en mycket positiv utveckling att IPCC till slut har reagerat på alla de senaste vetenskapliga artiklarna om orkaner och extra-tropiska stormar som flera av oss har skrivit. Föreställningen om mer intensiva stormar har varit ovanligt seglivad och medialt påeldat av diverse aktivister och politiker som inte kunde eller ville föreställa sig något annat. Det är faktiskt så, förvisso baserat på ofullständiga data, att den så kallade ”Lilla Istiden” var mer hemsökt av extremväder än vad vi har idag och vad vi sannolikt kommer att få i framtiden. Jag kan bara påminna om ”die Grote Mandrenke” i Nederländerna på 1300-talet. Detta är faktiskt också i överensstämmelse med dynamisk teori. Så sent som på1870-talet hade man en rekordartad översvämning på 3.3 m i södra Östersjön med kolossala skador. (jämförbart med en avsmältning av halva Grönland)  (Skåne och Danmark drabbades särskilt svårt, min kommentar)

 

Men det kommer inte att bli lätt att stampa ut extremstormarna ur den allmänna föreställningen då allt för många, inklusive diverse myndigheter och påhittiga företag, byggt upp en identitet på sådana föreställningar. Med hemska bilder kan man skrämmas lika effektivt som medeltidens avlatshandlare på sin tid gjorde om helvetets fasor och dylika bilder suddas inte ut i första taget. Vi kan säkert räkna med nya klimatrapporter som kommer att beklaga sig över att IPCC är alldeles för tamt och riskerar att spräcka den spegel av skräck som aktivister av diverse slag med hjälp av media omsorgsfullt konstruerat.

 Lennart B

 

Jag lät mina elever läsa detta men då fick jag förklara vad avlatsbrev var för någonting. Lennart Bengtsson skrev detta som en bloggkommentar på Klimatupplysningens blogg. Lennart Bengtsson är klimatforskare ,jag har tidigare skrivit om honom på denna blogg. Lägger till en länk där du kan se vad han publicerat i form av vetenskapliga rapporter.  Det är en imponerande samling. http://www.issibern.ch/~bengtsson/publications.html

 

I en rapport där resultatet av datasimuleringar och en jämförelse med tidigare stormar presenteras säger Lennart och ett par andra forskare ”“the interesting result is that there is no increase in extreme winds but rather a decrease in 21C”. 21C= 21 århundradet. http://www.nerc-essc.ac.uk/~olb/PAPERS/extratrop_climchange.pdf

 

Rubriken var ” Will extra-tropical storms intensify in a warmer climate?” Vidare sags det i abstractet att “extra-tropical cyclones are more intense during winter when the temperature variance is highest.”

 

En förfärande sammanställning av dessa stormar finner du på http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_stormfloder_i_Nordsj%C3%B6n

 

Det var under hösten och vintern som dessa stormar ägde rum. Med en varmare och jämnare temperatur bör stormar likt dessa minska är tanken som Lennart B har.

 

Om julstormen 1717 sägs det i Wikipedia  

 

Weihnachtsflut 1717

Weihnachtsflut 1717 (julstormfloden 1717) är en av de största kända stormfloderna vid Nordsjökusten. Stormfloden inträffade mellan den 24 och 25 december 1717 längs den nederländska, tyska och danska kusten. Stormfloden medförde stora översvämningar och mycket stor förödelse i kustbygderna.

 

Den våldsamma stormfloden orsakades av en nordvästlig storm i samband med högvatten vilket gjorde att vallarna brast på ett flertal ställen mellan Nederländerna och Danmark och den låglänta kustbygden längs Nordsjön översvämmades. Sammanlagt uppskattas ca 11.150 personer och ca 100.000 djur vid holländska, tyska och danska kusten ha drunknat. Mellan norra Schleswig och Emden i Ostfriesland dog 9.000 personer och i Nederländerna uppskattas 2.500 personer ha mist livet. Uppskattningsvis 8.000 hus förstördes.

 

Stormfloden ledde till fattigdom och en ekonomisk tillbakagång längs hela Nordsjökusten. Ett av de svårast drabbade områdena var Ostfriesland och grevskapet Oldenburg. I till exempel friesiska Butjadingen omkom nära 30 % av befolkningen i stormfloden. I Ostfriesland spolades 900 hus bort och 1.800 skadades svårt. Skyddsvallar förstördes i stor omfattning.

 

Stormflodens följder förstärktes av det kalla vädret med frost och snöfall. Nästkommande vinter, den 25-26 februari 1718, inträffade en ny stormflod innan vallar och andra skyddsanordningar hade hunnit byggas upp.

 

 
 

Översvämmat område det blågröna på kartan.

 

 
 

“die Grote Mandrenke”

Två kartor, en från 1362 innan den holländska kusten var förstörd av stora stormar och den andra från 1632 som visar den förstörda kusten. Det land som holländarna på senare tid återvunnit från havet var betesland på medeltiden. Den stora viken som kallas Zuiderzee  bildades vid denna tid. Men det var inte bara denna del som drabbades utan hela kusten upp längs Jylland.
 
 

Kartkälla:  http://www.diercke.de/kartenansicht.xtp?artId=978-3-14-100753-4&seite=4&kartennr=1

Stormen 1362 tog minst 100 000 liv, se också http://www.die-flut-hamburg.de/historische-sturmfluten/?lang=en

 

Den välkända ön Helgoland var en stor ö under medeltiden men nu är det endast ca 1,7 kvadratkilometer kvar.  Enligt prof Ole Humlum hade ön en yta på 60 kvadratkilometer innan 1300-talet.  Ön drabbades mycket av dessa stormar som eroderade bort stora områden. http://climate4you.com/Text/KlimaTankekors%20version20081026.pdf
 
 

 

 

 

 

 

Newtoks omgivningar 2013-10-28

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2013/vecka44/db13okt28.htm
 
Att folket här har levt isolerat det förstår vi av följande bild.
 
 

Detta område nära Newtok  är endast farbart under vintern med hundsläde.

 

Vid floderna är det problem med erosion det kan du se på följande bild.

 
 

Denna erosion har pågått sedan 50-talet och är inget nytt. Se följande karta. Den stora floden Nignlick River har eroderat stranden med relativt jämn hastighet sedan 50-talet. Foto från 2002.

 

 
 
Inte alla har gått på detta med att erosionen vad Alaskas kust är ett resultat av den senaste globala uppvärmningen. Läs gärna.