Umayaderna älskar bysantinsk konst 2013-09-10

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2013/vecka37/db13sep10.htm 

Efter de fyra första kaliferna från Medina och Mecka grundar ståthållaren Muawiya i Damaskus (660-680) en ny dynasti som vara till år 750. Det är flera krig till att börja med för att säkra makten men när Abd al Malik blir kalif 685 är makten slutligen säkrad.

 

Ibn Khaldun berättar att araberna som erövrade världen hade en låg levnadsstandard och de första kaliferna satte en ära i att fortsätta att leva enkelt. Men araberna från Mecka och Medina tog byte och blev ofantligt rika berättar Ibn Khaldun. De tog även många slavar men mest samlade de på guld och silver. Alla svenskar har läst om Valdemar Atterdags brandskattning av Visby i historieundervisningen. Valdemars brandskattning var bara en barnlek i jämförelse med vad som nu hände i Mellanöstern. Så mycket rikedomar som samlades i Arabien gjorde att efterfrågan på varor, hästar och slavar steg och därmed fick de erfara vad inflation vad för något.

 

Abd al Malik började med sina byggnadsverk i bysantinsk stil och det främsta var Klippmoskén i Jerusalem. Pilgrimfärderna till Mecka innebar precis som idag inkomster för köpmännen i Mecka och det ville Abd al Malik ändra på. Han ville minska Meckas inflytande och det var ett av de främsta skälen till att han lät bygga en moské på tempelberget. Det var folk från Bysans som ställde sina kunskaper till förfogande och det var kristna hantverkare från Syrien som gjorde själva byggnadsarbetet.  

 

På så sätt fortsatte det, nya stora moskéer i bysantinsk stil. Samma sak när en stor moské byggdes över Muhammeds hus i Medina. Hantverkare tvångsutskrevs från Syrien och Egypten. Araberna på plats kunde inte bygga sådana storverk.

De hade byggt den fyrkantiga Kababyggnaden och det finns rester av liknande fyrkantiga tempelbyggnader från förislamisk tid. Som templet i Huqqa.

 

Det finns mycket att läsa om hur de umayadiska kaliferna byggde i bysantinsk stil. När arkeologer gräver ut lämningar från denna tid är det ibland svårt för dem att veta om det är kristna eller muslimska byggnadsverk. Umayaderna kopierade även den bysantiska administrationförvaltningen.

 

När umayaderna fick ge sig för andra härskare flydde en av dem till Spanien, Al Andalus och tog då med sig traditionen att bygga i bysantinsk stil. De fortsatte att importera både material och arbetare från Bysans men de hade även andra vänskapliga kontakter som vi ska återkomma till.

 

 

 

Kommentera här: