Perser i Bagdad 2013-09-12
Harun al-Rashid (786–809) var en av de mest namnkunniga kaliferna under början av den abbasidiska eran. Hans son, Al-Ma´mum som senare blev kalif (813–833) och vars mor var en persisk kvinna, påstås ha sagt:
"The Persians ruled for a thousand years and did not need us Arabs even for a day. We have been ruling them for one or two centuries and cannot do without them for an hour."
(Perserna härskade i tusen år och de behövde inte oss araber för en enda dag. Vi har härskat över dem under ett par århundraden och vi kan inte klara oss utan dem även en timma).
Detta uttalande illustrerar det inflytande som persena hade i Bagdad. Det var bl.a. perser från staden Merw som hade inflytande via ministerposter. Perserna visade öppet sitt förakt för de som de sa "nomaderna från öknen" och arabernas inflytande hölls tillbaka. Nu var det persisk arkitektur och konst som blir ledande för kaliferna.
År 762 grundades Bagdad av kalifen al-Mansur. På fädernesidan kunde han härleda sin släkt till Muhammed. Men han var beroende av persernas kunskap och inflytande. Hans sonson Harun al Rashid får sin utbildning i Merw och han är propersisk. Han är vetenskapligt intresserad och från Merw kommer nu översättare av astronomiska verk. De översätter persernas astronomiska verk. Men vissa astronomiska förteckningar/observationer förs fortfarande på persiska och det fortsättes med det under en lång tid framåt.Ytterligare astronomiskt material kommer från Indien och till en viss del är detta grekisktinfluerat. Det är ministrar från den Barmakidska familjen som härrör från Merw som förmedlar mycket av dessa kontakter. Adminstrationen som utgår från Bagdad skapas efter persiskt mönster precis som umayaderna i Damaskus ordnade sin administration efter bysantinskt mönster. Ledande personer inom administrationen och armén är perser.
Under Harun al Rashid och hans son Al Ma´mum börjar ett stort översättningsarbete som kom att stimulera intresset för vetenskap och det blir också många perser som fortsätter i grekernas fotspår. Men de allra främsta översättarna av grekiska verk blir ändå nestorianska kristna lärde från Jundi-Shapur söder om Bagdad. Dessa flyttar nu till Bagdad. De är inte bara översättare utan är även läkare.
Den mest berömde av dessa heter Hunayn ibn Ishaq. Han blir även livläkare till kalifen. Han skriver även egna medicinska verk förutom att han översätter de grekiska lärde medicinarna Galenos och Hippokrates. Hans verk kommer senare även att översättas till latin samtidigt med de andra lärdes verk under den muslimska eran. I Europa blir han känd som Johannitius och hans mediciska verk blir standarverk vid univeristeten. De flesta ledande lärda i nästa generation var elever till denna Hunayn ibn Ishaq. Han borde vara mer känd.
http://en.wikipedia.org/wiki/Hunayn_ibn_Ishaq
"Hunayn bin Ishaq: The great Translator" av David Tschanz
http://www.ishim.net/ishimj/3/09.pdf
En sida från Hunayn ibn Ishaq medicinbok.
När det gjordes översättningar till arabiska upptäckte översättarna att det behövdes nya ord i det arabiska språket för att kunna göra rättvisa åt de grekiska lärda. Det arabiska språket får nu en hel del nya låneord speciellt från arameiskan dit de grekiska författarna först hade blivit översatta.