Nigardsbreen 2013-08-20

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2013/vecka34/db13aug20.htm
 

Denna glaciär besökte jag på 80-talet på inrådan av min lärare i naturgeografi vid Göteborgs Universitet. Denna glaciär har dragit sig tillbaka undan för undan från 1748 då den nådde längst ner i dalen. Har läst om att denna glaciär har växt till och blivit större sedan jag besökte denna. Har tänkt i flera år att besöka denna men först i år blev det tillfälle till det. Ja den var större än 1985 men allra störst var den 2003 och efter dess har den dragit sig tillbaka. Vår guide berättade att när folk kröp in under isen på vintern då det är säkert hittade de vandringsmarkeringar som var gjorda för flera decennier sedan. Och fortfarande är den större än då jag besökte den 1985.

 

 Under medeltiden var denna glaciär liten men då klimatet försämrades i början på 1300-talet, det som vi kallar "Lilla Istiden", växte den fram och täckte betesnarkerna för bönderna. Den krossade också en del gårdar, hur många fick jag olika uppgifer om. När sedan glaciären drog sig tillbaka lämnade den efter sig morän, sten och grus. Betesmarkerna förstördes vilket var en olycka för bönderna. På ett vykort som vi köpte har man lagt in linjerna över tillbakadragandet.
 
 
 

Längst ned på bilden ser du den röda streckade linjen då den vände och detta vet vi genom de ändmoräner vi kan iaktta idag och dessutom finns det historiska vittnesbörd om detta.

 

 

Trots att denna glaciär har växt på senare tid så är det fler glaciärer som smälter av än som växer till i Norge se diagrammet nedan.

Källa http://www.cicero.uio.no/fulltext/index_e.aspx?id=3561

I diagrammet ser vi att den största skillnaden var 1930 till 1960. Många fler glaciärer smälte av än som utvidgade sig. Under 1930 och 1940-talen var det en värmeperiod som liknade den vi har haft på senare tid. Sedan var det en viss eftersläpning av issmältningen.

 

Det var första gången i mitt liv som jag klättrade på en glaciär. Här fick man bra guidning, vi hade en svensk guide som hette Adam. När man går på en glaciär är det noga med säkerheten, vi hade ett rep mellan oss, en ishacka och spikskor under våra vanliga kängor. På sommaren när det inte ligger snö på isen kan man se eventuella sprickor. När snön ligger på isen är det farligare, sprickorna syns inte alltid.

 

 

Isen var uppsprucken och igenfrusen så att det bildades både hålor, grottor och ibland tunnlar.

 

 
Här har jag själv kommit ned i en sådan grotta.
 

Mina flickor som var med mig trivdes utmärkt på isen.

 
 

Nedanför isen kunde vi se flyttblock som isen lämnat efter sig.

 
 

Vi ser också att isen är smutsig. Det beror på att isen skrapar av partiklar på berget längs sidorna av dalen vilket blåser ut över isen och när den smälter blir det kvar på marken tillsammans med annat material som är infruset i isen och tillsammans blir det jordarten morän.

 

Och även en jättegryta såg vi.

 
 

När isen smälter rinner vattnet ned genom sprickorna och tillsammans bildar vattnet en isälv.

 
 
 
 
 

 

Kommentera här: