Är fågelskådning kultur? 2013-09-30

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2013/vecka40/db13sep30.htm
 

Skolverket säger till och med ”Naturvetenskap utgör därvid en central del av den västerländska kulturen”.  Är då fågelskådning kultur? Att lyssna på fågelsång är en upplevelse. Den engelske romantikern John Keats blev hänförd över näktergalens sång. Hand skrev en dikt som heter ”Ode till en näktergal”. Den skrevs 1819. En del av första versen lyder så här.

 

”Jag är ej sjuk av avundsjukt begär,

blott alltför lycklig för din lyckas skull,

du trädens lätta vingade dryad

för att du sjunger här

i skuggig skog, med strupen överfull,

din sommarsång bland gröna bokars blad”.

 

Vilket är den största kulturupplevelsen?  Att höra näktergalen som på detta sätt gav inspiration till denna dikt och som även skulle kunna inspirera ditt skapande eller att höra Keats dikt läsas upp? Kultur hör ihop med upplevelser. Typiskt för svensk kultur är just naturupplevelser, att känna samhörighet med naturen.

 

En poesikväll hör till finkulturen. Tänk dig en dam (mest damer som går på poesikvällar)fint klädd med sin lilla Gucciväska (kanske en kopia) doftande Coco Chanel som går för att lyssna på uppläsning av dikter av de engelska romantikerna exempelvis Keats. Visst är det en trevlig upplevelse och ingen ifrågasätter att det är kultur.

 

Tänk dig en grönklädd gubbe tidigt om morgonen med skäggstubb och ryggsäck av märket Fjällräven och gröna stövlar (mest gubbar som är fågelskådare). Doftar lite mossa efter att ha krupit farm genom vegetationen. Han får höra fåglar sjunga och kvittra. Kanske en näktergal. De sjunger inte bara på kvällarna. Som andra tättingar är de i farten på morgonen.

Vilket är den främsta kulturupplevelsen?

Gubbar som kryper buskarna för att lyssna på fåglar är också kultur.

 

Som sagt känslan för naturen och naturupplevelser är en viktig del av den svenska kulturen. Min kollega på Lagman som är Sfi-lärare och naturvän tar alltid med sig invandrare ut i naturen. Ett mål brukar vara Leverne äng, gammal slåttermark med fin blomning och fågelsång om våren och försommaren. Min kollega berättar att det hopplöst att få tyst på invandrana ute i naturen så att alla ska kunna höra när fåglarna kvittrar. De är inte intresserade av fågel sång. När de få höra att de ska ut i naturen brukar de ha med sig egna stora Cd-spelare med sin musik. Picknick filtar kan de lägga mitt i den finaste blomningen. Hon får hela tiden säga till dem dels att hålla tyst och att uppmärksamma de fina blommorna.

 

 Dessutom har fågelskådare haft stor betydelse för bestämningen av fåglar så att vi nu vet att näktergalen tillhör ordningen  tättingar/passeriformes. Bestämningen av alla fåglarna har varit en stor skapande gärning. Linnés namngivning av alla levande varelser däribland fåglar var en stor kulturgärning.  

 

Näktergalen är en liten oansenlig fågel med en stor stämma. Det är ofta så att de mest färggranna fåglarna som påfågel har en gräslig stämma men små oansenliga fåglar har en fin stämma.

 

 

En näktergal oansenlig till utseendet men med en stark flödande stämma.

 

Hörde en gång en stadsbo på ett kalas berätta om den starka upplevelsen av fågelsång på landet. Det var en solig morgon/förmiddag, fåglar hördes runt om och denna fina upplevelse ville han återberätta, ”och fåglarna skrek för fullt” sa han med inlevelse. Han blev omedelbart rättad av enpensionerad mellanstadiefröken som sa ”fåglar skriker inte de kvittrar”.

Näktergalar finns inte bara i Skåne, den finns även uppe i Hälsingland. De har ökat sitt utbredningsområde kraftigt under de senaste 30 åren

Gott om näktergalar i Helsingfors sägs det  ”Näktergalen är allmännare och rikligare i Helsingfors just nu än någonsin tidigare.  Arten har, liksom många sydliga och sydostliga buskfåglar, blivit allt rikligare längre söderut på sitt utbredningsområde och brett ut sig allt mer kraftigt åt vårt håll. http://www.hel.fi/hki/ymk/sv/Milj_ns+tillst_nd/Natur/F_glar/Helsingfors_+f_gelarter

 

I samma källa får vi reda på att över 120 arter häckar i Helsingfors. I hela Finland häckar det ca 230-240 fågelarter. Vilket betyder att minst hälften av alla finska fågelarter är representerade i huvudstaden och häckar där. Fåglar gillar städer. Människan har skapat extra bra miljöer för fåglar genom stadsbildning. Samma som att i Berlin häckar en fjärdedel av alla Europas fåglar. I Berlin finns det också mer näktergalar än i hela Bayern.

 

Tar upp detta med mina elever. Frågade en nia om de kunde räkna upp fem saker som människan gjort bra mot naturen. Helt tyst. Sedan bad jag dem räkna upp dåliga saker som människan gjort mot naturen. Då fick vi skriva hela tavlan full. Typiskt för svensk skola.

 

Läste i DN

”Många stora djur- och fågelarter ökar oväntat snabbt i antal i Europa. Fotoutställningen Wild Wonders of Europe kommer nu till Stockholm för att uppmärksamma att det går bättre och bättre för djuren. I 100 dagar kommer DN att publicera en bild om dagen från utställning. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en-bild-om-dagen-fran-wild-wonders-of-europe/    

 

Se gärna på länken med många fina bilder.” Denna utställning avslutades igår men i artikeln kan du se de fina bilderna. Som denna bild på en biätare som även äter humlor.

 

 
 
 
 

Kommentarer:

1 Anonym:

Totalt orelevant såhär 3 år senare, MEN som litteraturvetare måste jag påpeka att John Keats omöjligt skrev Ode till en näktergal år 1918 då han avled i tuberkulos vid 25års ålder år 1821, en romantiker helt klart och då passar han ju in i förromantiken som rådde slutet av 1700tal början 1800 tal 😉

Svar: Ska vara 1819
Rutger Staaf

Kommentera här: