Corydalisembryon 2013-10-31
Min hittills enda vetenskapliga publicering. Jag fick uppgiften av min handledare Magnus Lidén vid Botaniska Institutionen i Gbg. Jag gjorde själva arbetet med fröna i slutet på 80-talet och skrev ett första förslag på texten. Detta justerades givetvis av min handledare före publiceringen 1995. Arbetet publicerade i "The Bullentin of the Torrey Botanical Club" som är USA:s äldsta vetenskapliga tidskrift i botanik. Var fullt upptagen med mitt lärararbete och min familj och hade nästan glömt av det när det publicerades. Det blev en trevlig överraskning för mig. Se länk till artikeln.
När hösttermenen började några år senare vad det en elev som för skoj skull hade sökt på mitt namn på nätet och han frågade vad det var för ett konstigt sammanhang som mitt namn fanns med i. Jag förstod då vad det var och berättade då om mitt arbete.
Funderade ett tag på att fortsätta som forskare i botanik men ett antal saker påverkade mig så jag blev lärare istället. Men har kvar mitt intresse för botanik och försöker inspirera mina elever för detta. Se exempelvis http://botaniktavling.se/projekt-biologisk.pdf.
När jag har haft naturkunskap har jag alltid lyckats få alla elever att gå ut och plocka blommor och arbeta med att bestämma dem. Mina föregångare lyckades inte alltid så bra med det vad jag förstår. En tidigare kollega sa en gång att det är omöjligt att få industrielever att plocka blommer. Men det var det inte. Fick höra från flera av mina kollegor då jag började på skolan att det var så trevligt att se dessa "tuffa" grabbar går runt med blommor i handen och leta efter fler. Fast ibland var det vissa som skulle vara extra "tuffa" och de drog in hela buskar med rötter och allt i biologisalen.
Arbetet handlade om embryotillväxt hos frön. Diagrammen visar hur det växer till under sommar och höst. Två arter undersöktes. Corydalis solida (Stor nunneört) och Corydalis ledeburiana.
När Corydalisfrön släpps på våren kan de inte gro. De saknar ett embryo. Det är en tillsynes röra av celler i fröet. Under juni månad började man se det lilla embryot. Fick peta ut det under mikroskop och mäta det. Under hösten var det en snabb tillväxt och när vintern började var det i princip färdigväxt på längden. Säkert inte så ovanligt när det gäller frön. Allting tar sin tid.
I den intressanta artikeln av Magnus berättar han om sökandet efter Corydalis arter i Asien, speciellt Kina och vad han funnit. Då artikeln skrevs 2007 hade Magnus och andra hittat sammanlagt 86 arter bara i Kina. Totalt finns det ca 450 arter i detta släkte varav 5 i Sverige plus en som finns runt om i parker och trivs väldigt väl.
Vidare skriver Magnus intressant om pollineringen hos nunneörten ” I naturen pollineras många arter av långtungade humlor. I kulturmiljöer är honungsbin vanliga pollinatörer. De kan inte nå ner till nektarn utan samlar i stället det klibbiga pollenet (figur 1). Emellertid ser man dem ofta sitta och suga i själva sporren. De utnyttjar då de hål som redan har gjorts av den korttungade vanliga jordhumlan som är en notorisk nektartjuv (figur 2). De steklar som går bakvägen, är förstås helt ineffektiva som pollinatörer. Även i naturen är nektartjuvar mycket vanliga. I Kinas höga berg, där de flesta arter finns, kan var och varannan Corydalis-sporre vara punkterad. Det verkar emellertid som det spelar mycket liten roll för fortplantningsframgången; det blir tillräckligt många legitima blombesök ändå. Vissa författare har till och med hävdat att nektartjuvar kan vara till fördel för växten genom att få pollinatörerna att flyga längre sträckor i sitt sökande…………
Kina – ett nunneörtseldorado
Själv föll jag i Corydalis-fällan för över tjugo år sedan. Sedan dess har jag varit och samlat i Kina och Himalaya flera gånger……….
Corydalis capitata och C. panda samlades första gången 2005 av botanister från Chengdu respektive Beijing. Döm om min förvåning när jag surfade på webben och fann att båda arterna hade funnits i odling i ett par år i Europa! En kinesisk firma med lokala insamlare över hela centralkina hade sålt dessa arter över internet till västerländska plantskolor och privatpersoner, förstås under fel namn. De kunde väl knappast gissa att arterna var obeskrivna!”. Så långt Magnus. Läs gärna hela hans läsvärda artikel.
http://sbf.c.se/www/pdf/101(3-4)/corydalis.pdf