Ungdomar och ozonskiktet 2012-04-12

I sista avsnittet av rapporten ”Svenska Tonårstankar om Miljön” publicerad 1992 sägs det ”Vad som dock är gemensamt för pojkar och flickor är en djupt känd oro och förtvivlan inför framtiden. Det återkommer som ett ödestema i samtliga framställningar. En berättelse av en grabb som de redogör för lyder så här ”….Hon såg väldigt risig ut i håret. Luften var dålig och regnskogarna…Ja, de fanns ju faktiskt inte överhuvudtaget. Jag talar förstås om min egen hemplanet jorden. Där ozonet var som värst (tunnast) hade man satt gigantiska megaplastsköldar som höll tillbaka strålningen. Folket trängdes ihop i jättelika städer under sköldarna…”

Tänkte på detta när jag sist undervisade om ozonskiktet. Solens farligaste UV-strålar som kallas UVC träffar vanligt syre O2. Syremolekylen bryts ned och det bildas O3 ozon. Detta ozon träffas av UVB och det bryts ned och det bildas vanligt O2 igen. Det är ett litet men viktigt kretslopp. UVC-strålningen från solen bildar själv ozon som stoppar UVB. UVA strålningen och lite UVB går igenom. Av UV-strålningen  som når jordytan är 98,7 % UVA.

Detta gör att Ozonet aldrig kommer att försvinna utan det nybildas hela tiden. Det vi gör med utsläpp av vissa ämnen är att vi påskyndar nedbrytningen men vi stoppar aldrig nybildningen.

När jag gick igenom detta med mina elever i NkA blev de förvånade och i viss mån lättade. De trodde att ozonet var ett tunt skikt som bara blev tunnare av det vi gjorde och inte förnyades. Vissa NkA-böcker är väldigt bra på detta område men inte alla. En bok nämner att det finns också vissa naturliga källor till kloret som kan bryta ned ozonet. Problemet är på lägre stadier där de förenklar problemet så det blir fel. Barn ska inte behöva bekymra sig på detta sätt som grabben i rapporten. ”Ozonhålet” över Antarktis bildas i slutet på vintern på Antarktis då solljuset inte tränger in så mycket i atmosfären där. Det har bara funnits ett ozonhål/ozonförtunning i modern tid.

I växter som finns på Antarktis, mossor, har man funnit UVB-tolerans. De tycks ha mer av vissa pigment som skyddar mot strålning och de kan t.o.m bli mer frosttåliga som en bieffekt av mer UVB-strålning säger en källa. http://eastfire.gmu.edu/Geog670-09/readings/Terrestrial%20ecosystems,%20increased%20solar%20UV,%20and%20interactions.pdf

Har det kanske även varit en viss ozonförtunning tidigare.

Bild över jorden med ozontjockleken. Ozonet är alltid tunnare i tropikerna trots det mesta ozonet produceras här. UV-strålningen vid markytan i tropikerna har inte ökat.







Kommentera här: