Det biologiska kulturarvet 2013-05-20

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2013/vecka21/db13maj20.htm
 

Titta på dessa bilder! En bild till av Edvard Bergh. Han valde ofta motiv med vatten som skapade en romantisk stämning.

 

Men nu till en nutida bild som visar att  om vi ska upprätthålla det biologiska kulturarvet måste vi låta djuren beta i våra marker. Bilden är inte lika romantisk men lika viktig.

Idag finns det ett antal fäbodar kvar som som förvaltar detta arv när det gäller skogsbetet. Dessutom finns det harmarker som måste betas. Det är viktigt med blommor och nektarproduktion så att det finns gott om humlor. Vi behöver en armada av dessa pollinerande insekter som mår bra för att de ska ge oss den ekosystemtjänst som vi vill ha. Pollineringen av våra fruktträd, buskar och grödor som raps.

Bastbergets fäbodar på sommaren 1982 Bild Holger.Ellgaard
 

Bildkälla: Mora Kommun/Mora Bygdearkiv, Axi Fäbodar

 

Det var många djur som betade på skogen förr i tiden. Har sett olika uppgifter från 2 miljoner till 4 miljoner. Dessa betande djur satte sin prägel på det svenska lanskapet. Denna prägling av landskapet kallas det biologiska kulturarvet.

 

En undersökning av detta skogsbete och hur det påverkade den biologiska mångfalden finner i en publikation från CBM  "Fäbodskogen som biologiskt kulturarv" http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald/Dokument/publikationer-cbm/cbm-skriftserie/skrift49.pdf

 

Landskapet öppnades upp, blev ljusare och biologiskt rikare. Det är människans främsta bidrag till det svenska landskapet.

Kommentera här: