Nervcellerna och synapserna 2013-02-27

http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2013/vecka09/db13feb27.htm
 
Varje nervcell kan bilda synapser(kontakter) med upp till 10 000 andra nervceller i ett otroligt invecklat system. Nervimpulserna kan på vägen passera en miljard miljarder synapser. Med dessa synapser och i de kretsar som bildas lagras minnet. Minneskapaciteten i hjärnan uppskattas idag till mellan 1 och 1000 terrabyte. Nervimpulsen är elektrisk och går längs utsidan av cellmembranet men när denna impuls kommer fram till synapsen blir denna förmedlad av små molekyler, signalsubstans. Se bild.
 

När du lär dig något bildas minst 50 miljoner synapser per sekund enligt vad jag tidigare läst.

Senaste forskningen om hjärnan och genetiken bakom denna visar att människan har en överlägsen förmåga att bilda synapser jämfört med andra primater. Detta genom att de nyttiga synapserna stärks och de mindre nyttiga synapserna elimineras. Effektivitet alltså.

Toppen på genaktiviteten bakom synapserna nås vi fem års ålder hos människan till skillnad mot chimpanserna som når denna vid ett års ålder. "Våra fynd talar för att den mänskliga hjärnan är extremt plastisk och känslig för miljöpåverkan under de första fem levnadsåren", sade en nervcells- och hjärnforskare vid namn Khaitovich. "Vår studie avslöjade en av de potentiellt viktiga mekanismer involverade i den tidiga utvecklingen av människans uppfattningsförmåga."

 

Forskningen på nervceller har även visat att en nervcell måste ha samma impuls minst fyra gånger för att bilda bestående synapser för att minnet ska bli det vi kallar långtidsminne och det behövs många synapser till ett minne.

 

För att hjärnan ska lära sig saker bra måste hjärnan få många impulser. Det behövs övning, övning och åter övning för hjärnan. För att bli riktigt bra på något behövs ca 10 000 timmar av övning.

 

Med denna kunskap förstår jag det som Kairos Futures påpekande att hjärnforskning och pedagogik inte talar samma språk, talar inte med varandra. Läxläsning och innötning genom övning och åter övning är inte så populärt. Elever vill gärna hitta någon genväg som inte existerar. Vissa skolor vill gärna framhålla speciella pedagogiker för att locka elever. Det första elever frågar om idag vid skolinformation är om det på NV-programmet är mycket läxor. Det skulle man aldrig drömt om tidigare. Vi brukar svara lite svävande.
 

Att då vid infotillfällen börja prata om att vi i skolan ska följa den senaste hjärnforskningen och att det blir mycket läxor och övningar skulle inte vara populärt. Men så är det.

 

Dessutom gäller det för läraren att skapa en bra miljö kring inlärningen och Kairos Future har fått den vanliga beskrivningen av elever av en bra lärare. Han ska vara kunnig och engagerad, ha humor men samtidigt vara sträng och rättvis, alltså kunna hålla ordning och säga till.

 

Olika undersökningar har visat att framgångsrika lärare är kunniga, brinner för sitt ämnen, är intresserade av sina elever, alltså engagerade. Vilken typ av pedagogik som används spelar en mindre roll. Givetvis spelar IT-tekniken en allt större roll idag. Men den personliga kunnigheten och engagemanget är fortfarande lika viktiga.

Med att påpeka att pedagogik och hjärnforskning inte talar med varandea har Kairos Future satt fingret på en öm punkt.

 

 

 

Kommentera här: