Hur blir vintern? 2011-10-31

Först är det bäst att säga att jag vet inte men det finns andra som är mer säkra på den saken. I New York kom snön extra tidigt, enligt somliga var det 142 år sedan det kom så tidigt senast eller enligt andra källor så var det 1925. (På en plats i Massachusetts kom det över en meter snö). Men i alla fall var det länge sen. Tur att den inte kom här.

I DN den 25 oktober redovisas ett antal prognoser som talar om en mildare vinter. Ingen vargavinter alltså vilket låter skönt för en person som jag. Men går vi lite söderut till Tyskland så är det andra tongångar. ”In vier Wochen beginnt der Horror-Winter” säger nättidningen Bild.de  http://www.bild.de/news/inland/winter/knackig-kalt-und-viel-schnee-in-vier-wochen-beginnt-der-horror-winter-20503180.bild.html December, januari och februari blir kalla månader.

Ibland hör man argumentet att kalla vintrar kommer tre och tre. Det som spökar i bakgrunden är de tre kalla krigsvintrarna. Men hur är det med detta. Meteorologen  och forskaren Tage Andersson har skrivit en bra kommentar till detta under rubriken Varma vintrar har klumpat ihop sig på bloggen TCS.

Vi Kopierar denna. ” ”Men den märkliga slump som klumpat ihop köldsmällarna under 1900-talet är inte det enda som talar för ännu en kall vinter” skrev Aftonbladet den 7 sep 2011.

På förstasidan lovade man ett nytt fantastiskt prognosindex, men varken i pappers- eller webbupplagan lyckades jag hitta det. Inte heller fann jag särskilt många hopklumpade köldsmällar i deras diagram, som uppenbarligen hämtat data från SMHI.

Vintrarnas (3 månader, föregående decembers, årets januari och december) temperaturanomalier med avseende på referensperioden 1931-1960 visas av figuren. Den omfattar perioden 1860-2011.  Även om också en av TV4s meteorologer påstår att de kalla vintrarna klumpar ihop sig har jag svårt att se det. Under 1900-talet förekom 3 riktigt kalla vintrar i följd endast 2 gånger, de ökända krigsvintrarna 1940-42 och 80-talets 1985-87.

Nu kan man naturligtvis diskutera sådana här medelvärdens relevans. Det är tre månader, för ett land som omfattar 15 latitudgrader. Den senaste vintern t.ex., som var kall, inleddes med snöfall redan i november, följt av en extremt kall december. Januari fick nästan normal temperatur, något åt det varma, medan februari blev kall med sträng kyla i Norrland. Men med alla svagheter ger anomalierna dock en översiktlig bild.  Klumpat hop sig har inte de kalla vintrarna gjort utan de varma!

För att få en uppfattning om vintrarnas tendenser, den förkättrade trenden, har jag på vanligt sätt beräknat den linjära trenden för perioden 1860-2011. Den blir 0,8 grader C per 100 år. Nära motsvarande storhet för norra halvklotets vintrar. Detta innebär varken att anomalierna är lika stora eller går i takt. Norra halvklotets är ungefär en tiopotens mindre och korrelationen mellan de två är visserligen positiv, men svag.

Lite mer om detta kan läsas i TCS inlägg Ytterligare en kall vinter? (8/9), Våra kalla vintrars geografi (22/9) och TV4-meteorolog: Rent statistiskt möjligt med ny vargavinter (25/9)

När detta skrivs har vi en tidig, härlig brittsommar. Det säger oss inget om den kommande vintern, men prognosmakarna har fattat att vintrarna fortfarande kan bli kalla och Aftonbladet är inte ensam om att spå en vargavinter.



Den som lever får se!!!

 

 

 



Kommentera här: